Home » Minska cellstorleken tips

Minska cellstorleken tips

Plastramar

Enklaste och snabbaste sättet att minska cellstorleken är att köpa Mann Lakes standardram. Har man medium ramstorlek (som kommit att kallas ¾-langstroth eller Farrar i Sverige, 448 x 159 mm) är det allra enklast. Då köper man en kartong om 30 ramar. Det räcker för att bygga ner några samhällen på ett år. Sedan använder man dem till nästa omgång samhällen så får de första vaxmellanväggar. Istället. Den här ramen kan köpas från Mann Lake i USA: klicka här

Har man lågnormal (LN) köper man langstroth, deep kallas de, 448×232 mm. Sedan sågar man till ramar till lågnormal. Man sågar bort avståndshållarna på ena sidan. Men det går bra ändå, bara man ser till att såga så att överlisten sticker ut så ramen kan hänga uppe ordentligt. Så får man precis såga bort underlisten då LN är 222 mm hög. http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=593 Har man norsk ram sågar man inte av underlisten. Ramen blir för låg, men under en övergångsperiod gör det inget. Man får skära bort lite drönaryngel i botten på dessa ramar kanske.

Antingen kan man köpa från USA, men det blir billigare frakt från Storbritannien (den fanns att köpa därifrån då detta skrev): klicka här

Dessa plastramar, som vaxas ordentligt (se: http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=58 ), bygger bina nästan alltid ut bra.

 

Vaxmellanväggar

Om man sina bin på 5,1 mm cellstorlek burkar det gå bra och gå vidare ner till 4,9 mm med vaxmellanväggar. Är man på 5,3 mm, kan man behöva först minska till 5,1 mm innan man går vidare. Man får prova. Vaxmellanväggar som blir fult utbyggda där bina inte följt cellkakemönstret byts ut till nya mellanväggar så snart som möjligt. Man kan använda dem över spärrgallret först om man vill.

Här följer förslag hur man kan gå tillväga att bygga ner med hjälp av vaxmellanväggar om man har LN eller norsk ram. När man förstått principerna kan man använda dessa på andra ramformat också.

  1. Mellanväggar med liten cellstorlek skall för bästa resultat placeras i yngelrummet nära ynglet, eller under det. Kakor högre upp är ämnade för honungslagring, dvs större celler. Bin som är anpassade för små celler kan bygga ut små celler även i skattlådor.
  2. I början av säsongen innan svärmperioden kan man spränga yngelklotet med en mellanvägg om samhället är starkt. Senare på säsongen kan man starta svärmning om man gör så.
  3. Samtidigt strävar bina att ”täppa till” med bygge och yngel uppåt i mitten av kupan. Men biodlaren stimulerar bina att göra som biodlaren vill genom att sätta på skattlådor uppåt. Då får man en strävan hos bina att inte ha yngel eller honung längst ner och längst ut mot kanterna. Det blir mest pollen där så småningom om yngelutrymmet är tillräckligt stort. Den här tendensen utnyttjar man så att man allteftersom flyttar de ramar man vill ha bort ur yngelrummet, de med stora celler – neråt och ut mot kanterna. Har man s k varmbygge skall man placera sådana ramar lite mer bakåt (från flustret) och nedåt. När de ramar som finns långt ner och åt kanterna är fria från yngel eller nästan, kan man göra en yngeluppflyttning med dem, dvs flytta dem över spärrgallret. Nu har vi kommit lite senare på säsongen och yngelrummet begränsas till två lådor genom att placera ett spärrgaller över den andra lådan.

 

LN (norsk) på kallbygge

Här visas ett samhälle som sitter på en låda i början av säsongen. Ramarna är här placerade med kortändarna mot flustret. Flustret är uppåt på denna bild. Oftast kan man vänta med att sätta på en låda tills det finns gott om bin på alla ramarna. Vi antar att det finns sex yngelramar nu.

 Övervintringslådan har nu flyttats upp till låda 2 över en ny låda som placerats på bottnen. Två yngelramar har flyttats ner i mitt under det övriga ynglet. En ram med lite foder och lite pollen men inget yngel har också flyttats ner. Den placeras inte längst ut till ena kanten, men nästan. Ytterst i den nedersta lådan finns istället utbyggda och tomma ramar. Här en på ena kanten bredvid pollen/foderramen och två på andra sidan. Mellan ytterramarna och de två yngelrammarna finns på båda sidor två småcelliga mellanväggar. I låda 2 finns nu tre småcelliga mellanväggar, en i mitten mellan yngelramarna och en på varsin sida om ynglet.

När det finns yngel i tre mellanväggar placeras dessa i mittten i den övre lådan (låda 2). På varsin sida blir det kvar en storcellig yngelram. Sedan en småcellig mellanvägg på var sin sida innanför foderramar.   Är samhället bistarkt kan man flytta ut de storcelliga yngelramarna närmast de yttersta ramarna (foderramarna). De andra två storcelliga yngelramarna flyttas ner i den undre lådan (låda 1), i mitten. Sen blir det tre småcelliga mellanväggar (ingen sådan ytterst). Då får man ta bort en utbyggd tom storcellram. Om samhället är bistarkt nog för låda 3, hamnar den i skattlådan (låda 3) ovanför spärrgaller som läggs på låda 2. Senare flyttas de storcelliga yngelramarna ut åt kanterna för att sedan flyttas upp som skattramar ovanför spärrgallret. De storcelliga yngelramar som är kvar i låda 2, hamnar senare nederst åt kanterna eller i skattlåda ovanför spärrgallret.

LN (norsk) på varmbygge

Här ser vi en låda LN (norsk) sk varmbygge. Långsidorna på ramarna är vända mot flustret som är överst. Längst bak är en s k sommarlucka (namnet sommarlucka kommer från användningen i en trågkupa då man också använde en vinterlucka) för att inte få för stort avstånd mellan ramarna. När man börjar en inspektion i lådan tar man först ut sommarluckan. Egentligen skulle det passa bättre ihop med små celler att använda litet mindre avstånd mellan ramarna, smalare ramvirke (23 mm istället för 25). Då får man plats med elva ramar istället för tio i en låda.

När det finns ordentligt med bin på alla ramar är det dags för låda två. Detta gäller bara vid första utökningen efter vintern. Då kan man vänta länge med utökningen utan risk för svärmning. Nästa utökning måste komma innan bina sitter trångt. De får inte ockupera de yttersta ramarna då det är dags för utökning 2. Nu vid första utökningen till två lådor (i det här exemplet) flyttas två yngelramar över i mitten på en låda som skall bli låda 1 direkt på bottnen, med en liten dragning framåt mot flustret. Närmast flustret placeras en foderram från övervintringslådan. Bina vill hållas nära flustret. Det märks speciellt vid varmbygge. Två småcellmellanväggar placeras mellan yngelramarna och flustret. På andra sidan yngelramarna tre mellanväggar. Sedan två tomma utbyggda ramar. Övervintringslådan som nu hamnar som låda 2 överst har kvar 4 yngelramar. I mitten mellan dessa placeras en mellanvägg och på varsin sida om yngelramarna en mellanvägg. Ynglet får en liten dragning åt flustret. Mellanväggen längst bak kommer att bli sist utbyggd.

Så här kan det se ut vid nästa förändring i yngelrummet för att få ner bina på mindre cellstorlek. Här har bina lagt yngel i fyra mellanväggar. Dessa placeras i låda 2 med en mellanvägg mellan dem och den främsta ramen som nu har fått mindre foder kvar, men istället lite mer pollen. Två storcelliga yngelramar är fortfarande kvar i översta lådan. De placeras bakåt närmast de bakersta foderramarna. Alla dessa storcelliga ramar skall så småningom hamna i understa lådan där bina kommer att förhoppningsvis tömma dem på mycket foder och yngel. Sen kan de hamna i en skattlåda, kanske som en yngeluppflyttning. I nedersta lådan placeras de storcelliga yngelramarna längst bak. Jag förutsätter att bisamhället är starkt och att det är dags för första skattlådan också. Om inte det är fallet får en tom och utbyggd storcellig ram vara kvar längst bak och det blir en mindre mellanvägg istället. De storcelliga yngelramar med minst mängd yngel och minst med öppet yngel placeras längst bak av dessa yngelramar. Vid nästkommande förändring i yngelrummet kommer de kvarvarande storcelliga yngelramarna att placeras i nedersta lådan, bakåt. De gamla yngelramarna där med minst yngel åker upp i skattlåda då. Ett par av mellanväggarna som inte är utbyggda kommer upp i låda 2 istället, på var sin sida om ynglet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *