Home » Vetenskapsman eller inte

Vetenskapsman eller inte

Vetenskap är en metod för att undersöka världen.

Forskare/vetenskapsmän (det finns många kvinnor som är vetenskapsmän, men som t ex en sjuksköterska kan vara en man kan en vetenskapsman vara en kvinna) arbetar enligt vetenskapliga regler. De som arbetar enligt dessa regler är de som kan kallas forskare, oavsett om de har en akademisk examen eller inte.

Det som man inte så ofta inser är att man kan ha akademisk examen och ändå inte arbeta vetenskapligt. Och man kan sakna en högre akademisk examen och ändå arbeta vetenskapligt.

Du får en idé om hur saker kan kopplas ihop och så förklara något fenomen. Du formar ett test för att försöka bekräfta idén. Om det redan är en ”bra” idé, eller tillräckligt bekräftat efter det första testet kan du kalla det en hypotes. Du fortsätter med andra tester för att bekräfta eller avvisa hypotesen. Hypotesen kan då vara så väl grundad att du kan kalla den en teori.

 

Vad är en vetenskaplig teori?

Information hämtad från Kemilärarnas resurscentrum (KRC))

En vetenskaplig teori utgör en väl fungerande modell, som förklarar ett naturfenomen. En vetenskaplig teori förkastas inte för att man inte ”tycker om den”, den förkastas bara på experimentella grunder. Vi säger att naturvetenskaperna är empiriska, dvs. de måste fungera i experimentsituationer.

Vad kännetecknar en vetenskaplig teori? Hur vet vi att det handlar om en vetenskaplig teori? De viktigaste kriterierna är att den är

  • falsifierbar. Dvs. det skall gå att hitta på experiment, som motbevisar teorin, om den är felaktig.
  • prediktiv, dvs. resultat går att förutsäga, vilket kallas prediktion Det skall gå att göra förutsägelser om framtiden utgående från den.

Ibland kan det vara svårt att skilja en vetenskaplig teori från en pseudoteori. Då finns det några saker som det är värt att se upp med:

  1. Auktoritetstro
  2. Bristande upprepbarhet
  3. Handplockade exempel
  4. Avfärdande av motsägande fakta
  5. Icke falsifierbara teorier
  6. Bristande förklaringsvärde
  7. Ad hoc-hypoteser – skräddarsy hypotesen för att förklara ett speciellt fenomen

Den vetenskapliga metoden fungerar bara med vad som kan observeras i den naturliga världen. Den säger dock inte att andra objekt inte kan existera.

Många forskare omfamnar idag naturalismens filosofi, vilken inte är vetenskap. Enligt naturalismen består kosmos endast av föremål som kan studeras av naturvetenskapen, och innehåller inte några immateriella eller avsiktliga verkligheter.

Den vetenskapliga metoden tar ingen ställning om det finns några ytterligare sätt än den vetenskapliga metoden för att få kunskap.

Filosofin naturalism säger alltså att det inte finns några immateriella eller avsiktliga verkligheter, till exempel en skapare utanför världen.

Scientism är en annan filosofi som går ett steg längre och säger att det inte finns några andra sätt att få kunskap än genom den vetenskapliga metoden.

Vad som ofta glöms är att enligt den vetenskapliga metoden är svaren du får beroende av den kunskap man har idag. De fakta man har uppfattat om världen hittills och hur ens test är utformade med dessa fakta som en bas.

De svar vi får idag på våra undersökningar och försök är inte 100% sanning, de är den mest sannolika sanningen beroende på vad vi känner till idag. När kunskapen ökar kan den mest sannolika sanningen ändras till något annat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.