Home » Bekämpning och avel mot varroan

Bekämpning och avel mot varroan

Randy Oliver skrev i American Bee Journal att en biodlare som har bisamhällen som är lite mer motståndskraftiga mot varroa är skyldig biodlarvärlden att odla drottningar från dem. Samtidigt skrev han att biodlare som inte har mer motståndskraftiga bin som inte gör något mot varroan är oansvariga, mot bina, mot sig själva och mot sina biodlargrannar. Bakgrunden är att 60 % av alla biodlare i USA inte bekämpar varroan med något preparat av något slag. En del har faktiskt bin som överlever och producerar honung ändå. Andra oerfarna tror att man får det bara man slutar bekämpa. Men det beror på vilka slags bin man har, hur omgivningens bimaterial ser ut, hur tätt med bin det är, hur man sköter bina, etc.

Om man nu ska använda något preparat mot varroan, vad ska man använda? Vad är bäst? Som vanligt är det en blandning av personligt val och vilket slags biodlingssystem man har, vilket slags honungsdrag man har, hur man lagt upp sitt avelsarbete, etc.

Det finns en del olika alternativ. Jag tror det är klokt att inte från början välja bort något alternativ från bekämpningsarsenalen. Man kan komma att någon enstaka gång behöva använda det som man minst av allt vill. För att inte vara oansvarig mot bina, sig själv eller sina grannar.

Björn Andersson ringde mig idag och vi pratade lite om bekämpnings som kanske skulle kunna behövas nu i juli för att få friska vinterbin. Han berättade om den metod som Sven Karlsson använder, korttidsbehandling med myrsyra nu i juli om det behövs och oxalsyra sent i höst. Då kollar han det naturliga nedfallet i juni. Mer än 10 kvalster per dygn korttidsbehandling i juli med myrsyra på wettexduk. Sven säger också att använder man oxalsyra måste man byta drottning varje år för att uppehålla maximal produktion från samhällena.

Björn berättade också att Torbjörn Carlesson ett år hade provat oxalsyra som enda bekämpning på hälften av sina samhällen och Apistan som enda bekämpning på andra hälften. Oxalsyrabehandlade samhällen var starkare på våren. Andra har andra erfarenheter. Men Apistanbehandlade gav klart bättre skörd. Men Apistan kan ge apistanresistenta kvalster och rester i vax som byggs upp mer och mer.

Man kan som i Finland använda wettexremsor med tymol i augusti och oxalsyra i oktober. I Sverige finns Apiguard som har tymol som aktiv ingrediens, om man inte vill göra egna wettexbitar, http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=206

Stig-Åke Gerdvall använder en wettexbit med 15 gram tymol i augusti som enda bekämpning under året. Nja, enda bekämpning är det ju inte. Han gör avläggare tidigt på säsongen för försäljning. Hans vinterförluster ligger varje år på ca 5 %, mest mindre.

Jag bedriver avelsarbete med bina för att uppnå större motståndskraft mot varroan. När bina har besvär av varroan (vinglösa bin på masonitskivan framför flustret), eller snarare virus, använder jag wettexbitar med tymol. Fler och fler samhällen behöver bekämpning alltmer sällan.

Ibland kan något enstakla samhälle behöva bekämpning mitt i sommaren. Jag har provat att skörda strax efter bekämpning, bara för att testa. Låtit lådan som luktade tymol stå i en vecka i uppvärmt utrymme och lufta ur, sedan slunga. Ingen tymolsmak. Nå, de som i Europa provat honung från yngelrummet direkt efetr tymolbekämpning får tymolberikning strax under värdet då det anses ge smak. Tymol i den här mängden är en krydda, både för bin och människor, men skall naturligtvis undvikas. Men det är mindre oansvarigt med lite extra tymol i honungen som inte ger smak, än att riskera binas överlevnad. Om bina dör kan de inte pollinera omgivningen. Jag har haft 15 % vinterförluster i ett antal år. I vintras 5 %. Klart mindre än genomsnittet i Sverige. Och tymol finns naturligt i honung, i lindhonung en hel del, men ännu mer i timjan och i lime. Tymol byggs INTE upp i vax på samma sätt som Apistan (eller riktigare tau-fluvalinat som är den aktiva ingrediensen i Apistan). Tymol är flyktigt och vädras bort vid luftväxling.

Det är mer oansvarigt mot konsumenterna med sockerrester från vinterfodret i honungen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.