Home » Ändrade planer

Ändrade planer

Jag gör anteckningar. Jag är säker på att du också gör det. Hur mycket är en bra fråga. Jag gjorde mer anteckningar som nybörjare och ganska många år efter det. När jag kom en bit över hundra bikupor började jag ifrågasätta varje typ av notering och hur mycket jag kunde dra nytta av den. Jag ville om möjligt spara tid, om jag fann det möjligt att minska mängden anteckningar.

För varje år jag använder en gaffelpärm. Först har jag ett rutat papper. På en horisontell linje högt upp skriver jag bigårdarnas nummer i en ruta var. På en vertikal linje till vänster antecknar jag datum för den dag då jag går igenom bigården och sätter ett X i rutan för bigården den dagen. Detta är den viktigaste anteckningen. Detta för att vara säker på att jag inte glömmer någon bigård och se till att det inte tar för lång tid mellan besöken i bigården.

Fork Binder Ett uppslag i anteckningspärmen.

Jag har gjort en karta i datorprogrammet Excel över varje bigård. På ett uppslag i pärmen ligger kartan till vänster. På den motsatta sidan ett tomt rutat papper för att göra anteckningar på. Mycket tidigt på säsongen (fortfarande vinter/vår) antecknar jag samhällets bistyrka, hur många kakgator bina ockuperar. Sedan ev hur samhället utvecklas (vid utökning med en låda). Sent på säsongen senhösten/början av vintern, antecknar jag igen hur många kakgator bina ockuperar.

Jag gör bara noggrann genomgång av ett samhälle om det inte utvecklas som förväntat. Jag kollar eventuell sjukdom, om det har yngel (alltså om samhället har en äggläggande drottning), och eventuella andra saker att observera. Jag gör anteckningar bara om något avviker från genomsnittet eller det normala. Inga anteckningar för ett bisamhälle tyder på att det är ett genomsnittligt samhälle som fungerar. Dåligt humör, inget yngel, vinglösa bin, etc, antecknas. Jag gör anteckningar om hur mycket tymol i gram ett samhälle får och när, den beräknade mängden honung som skördas (det spelar ingen roll om jag gör fel uppskattning med 10-20%, det är för jämförelsens skull).

När säsongen är över sammanställer jag anteckningar och gör statistik. Då gör jag ett första troligt val angående nästa års avelsdrottningar och antecknar de drottningar som jag sannolikt kommer att byta nästkommande år.  Jag beslutar slutgiltigt i vilka samhällen jag ska byta drottning i maj och juni.

Då det gäller att välja avelsdrottning är anteckningarna ovärderliga eftersom jag tenderar att glömma en del, som jag upptäcker då jag går igenom anteckningar och statistik. Efter att jag gjort ett första urval på vintern inför kommande säsong vet jag att det ligger en vinter framför, och en tuff vår.

Det här årets vår var verkligen tuff. Den ändrade om de preliminära planerna. Trots att vintern varit mild. Våren var mycket regnig och mestadels kylig. Maj var den kallaste sedan 1962 i Sverige. Bina hade små möjligheter att få tillräckligt med färskt pollen för deras vanligtvis snabba tillväxt. Och proteiner behöver de desperat framför allt för deras snabbt växande samhälle, för att fungera som de ska i alla stycken.

Mina bin har en högre varroatryck än de flesta andra kanske. På så sätt avslöjar sig de minst motståndskraftiga samhällena. På grund av den pollenfattiga våren fungerade inte bl a immunsystemet (eller snarare försvarssystemet då insekter inte har samma slags försvarssystem som däggdjur). Virusbesvär (vinglösa bin) dök upp även om varroapopulationen inte var så stor.

Kanske borde jag ha varit cool och inte använt varroabehandling, som jag gjorde, jag vet inte. Varroabekämpning påverkar ju bina negativt också, men mycket mindre än kvalstren. Var går brytgränsen för när man ska sluta helt? Tja, säg det.

Jag har använt mer tymol den här säsongen än förra. De samhällen med höga VSH-värden (VSH 80%, den bästa, inkluderad) och deras döttrar, de flesta av dem, visade vinglösa bin och många minskade i bistyrka. Jag blev förvånad och besviken. Hur var detta möjligt? Kan höga VSH-värden betyda sämre egenskaper på en del andra områden? Ibland kan sådana fenomen uppstå vid stark selektion och kraftig förstärkning av en egenskap.Det finns exempel från annan husdjursavel.

Nåväl, när jag skulle bestämma vilka drottningar jag skulle avla efter gick jag igenom anteckningarna och statistiken och hittade några intressanta samhällen jag inte hade ägnat tillräcklig uppmärksamhet. Dessa samhällen hade inte behövt någon behandling under två år. Så jag gjorde VSH-test. Ett samhälle med beteckningen S241 hade tre kvalster på 103 kontrollerade puppor. Två av kvalstren var utan avkomma. Den tredje hade en vit dotter men ingen hane. Samhälle H101 hade ett kvalster på 110 puppor, utan avkomma. Dessa samhällens grannar hade vinglösa bin och krympande samhällen. Naturligtvis odlade jag efter dem.

Ganska snart efteråt visade H101 ett vinglöst bi. Jag hade delat det samhället och placerat den stora avläggaren med drottningen i samma bigård som ursprungssamhället. Avläggaren med drottningen förlorade de flesta av sina flygbin på det sättet. Var detta en anledning till det vinglösa biet?

Avläggaren jag gjorde med S241-drottningen flyttades till hembigården och behöll sina flygbin. Denna avläggare är nu ett stort samhälle. Alla döttrar till S241 mår bra och deras samhällen utvecklas fint. Både S241 och H101 är samhällen som bytt sina drottningar själva, vad nu det kan ha för betydelse.

För att sammanfatta. Jag var tvungen att ändra mina ursprungliga avelsplaner för i år. Men det är ändå viktigt att göra noggranna förberedelser. Då vet man vad man ska ändra på då förhållandena kräver det. Den ovanligt kalla och regniga våren spelade naturligtvis in.

VSH 80% -samhället var en besvikelse och jag förstår det inte, inte än. Det finns dock ett par döttrar från detta samhälle som är mycket intressanta. De har inte behövt någon behandling. Inga vinglösa bin. Ett av dessa dottersamhällen har bytt sin drottning i år. Det andra visar mycket s k skallig yngel (yngel som inte täcks vilket stör varroans reproduktion) och hålat yngel (utrensat yngel som haft kvalster?), men drottningen lägger bra. Samhället verkar kämpa mot reinvasion av kvalster och gör det bra. Så bra att samhället inte utvecklats som förväntat och inte gett någon honung.

Bald brood Ett av dottersamhällena till VSH 80-samhället kämpar hårt mot kvalstren och har inte visat vinglösa bin, än i alla fall. Kanske ett avelssamhälle nästa år.

Den här säsongen är en katastrof. Juli är nog den regnigaste juli jag upplevt. Honungsskörden är i genomsnitt kanske 5-10 kg per bisamhälle (inklusive vinterförluster och svaga samhällen i vilka drottningar bytts) – att jämföra med 25-35 kg under ett flertal år. Och många samhällen kan komma att behöva mycket socker för att klara vintern.

Men, än är säsongen inte helt över…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.