För forskaren är dock varroaresistens komplicerat. Det är vad Professor emeritus Stephen Martin poängterade på Hallsbergskonferensen 9 Nov 2024. 

Den välkände naturalisten/forskaren Charles Darwin poängterade det naturliga urvalets starka betydelse för varelsers anpassning till omgivningens villkor i sin bok ”The Origins of species…”, 1859. Han nämnde också honungsbin speciellt. Därför har två författare placerat honom på omslaget till sina böcker om varroaresistens. 

Fig 8.8 i Rileys bok. Beräknad varroa tillväxt/minskning jämfört med naturligt kvalsternedfall över tid hos ett varroaresistent bisamhälle hos Steve Riley. Alltså ingen varroabekämpning från biodlarens sida. Lägg märke till minst två saker: 1) Minskat naturligt nedfall under perioden med starkt nektardrag (–>minskat hygieniskt beteende). 2) Starkt hygieniskt beteende under förvintern (–>liten yngelmängd). Ända upp till 25 varroa i dagligt naturligt nedfall. Detta antal av dagligt kvalsterfall kan misstas för att tyda på ett stort antal kvalster i bisamhället om man inte tar hänsyn till det ökade hygieniska beteendet under denna period. 
På våren börjar det naturliga nedfallet per dag på nära noll och årscykeln börjar om. Totala samlade kvalsternedfallet under ett år är mellan 1200-1300 kvalster för detta samhälle.

”The Honey Bee Solution to Varroa” av Steve Riley, 131 s, beskriver hur man gick tillväga för att få fram varroaresistenta bin i Storbritannien. Prof Stephen Martin har skrivit förordet till boken. 25% av Storbritanniens bisamhällen är idag behandlingsfria. Köp boken från AdLibris.com (https://www.adlibris.com/sv/bok/the-honey-bee-solution-to-varroa-a-practical-guide-for-beekeepers-9781914934773) eller Amazon.se

Fig 10.4 i Rileys bok. Det genomsnittliga nedfallet per dag från senvintern t o m mitten av maj 2019 för 5 bisamhällen av ungefär samma bistyrka. De var placerade i samma bigård, inga andra samhällen i den bigården. Ingen varroabekämpning skedde tidigare på vintern. De värden man fick fram blev en grund för en ackumulerad kvalstermängd för perioden. Kupa 8 betraktades som icke varroaresistent. Den flyttade man bort (för att få bort drönarpåverkan) och bytte drottning i. De övriga 4 odlade man drottningar ifrån som parades i bigården med dessa 4 bisamhällen.

Den andra boken ”Beekeeping in harmony with nature” av Bartolomiej Maleta är översatt av Prof Stephen Martin från polska till engelska, 391 s. Boken är en sammanställning av biodlares olika metoder att avla fram varroaresistenta bin. Den kan köpas från AdLibris.com (https://www.adlibris.com/sv/bok/beekeeping-in-harmony-with-nature-9781919200408) eller från Amazon.se

Fig. s. 319 i Maletas bok. VSH (Varroa Sensitive Hygiene) är en av flera hygieniska egenskaper som har betydelse för bins varroaresistens. Arbetsbipuppa med honkvalster som har avkomma får celltäckningen borttagen. Bipuppan rensas ut av bina.
Fig. s. 321 i Maletas bok. Recapping-egenskapen. Täckta celler med arbetsbipuppor som har honkvalster med avkomma får sin celltäckning borttagen, och åter täckt igen ett antal timmar senare.
Fig 4.7 i Rileys bok. Återtäckta yngelceller (recapped cells). Mörkare centrumpartier i åtminstone 6 st återtäckta (recapped) yngelceller. I en del samhällen är det svårt att upptäcka återtäckta (recapped) celler. Fenomenet beskrivs i boken.

Böckerna kan vara till stor hjälp för dem som villl avla behandlingsfria bin. Båda är utgivna av Northern Bee Books i Storbritannien. De innehåller mycket matnyttigt med många värdefulla illustrationer. Rileys bok beskriver i första hand användningen av naturligt nedfall av kvalster för att bedöma storleken på kvalsterpopulationen. Och även andra viktiga egenskaper observerades.

Det var det man använde i Storbritannien som hjälpmedel för att uppnå behandlinhgsfrihet. Maletas bok innehåller också beskrivningar av binas egenskaper som är viktiga för deras motståndskraft mot kvalster. 

En framträdande metod i Maletas bok för att uppskatta kvalstermängden är alkoholtvätt av 1 dl/300 bin för att beräkna den s k angreppskgraden på vuxna bin under yngelsäsongen. Vid mer än 3% behandlas samhället inom en vecka. Sid 351.

Ingen av de två bokförfattarna, och få av dem som beskrivs och deras metoder för varroaresistens är uppmärksammade av universitetsforskare! En forskare som är ett undantag är Prof Stephen Martin i Storbritannien som samarbetar med universitetsforskare, fristående forskare och biodlare i detta angelägna ämne. 

Få är de universitetsforskare som idag kan hjälpa biodlare framåt till behandlingsfria bin, och som till synes har uppmärksammat biodlares framgångar. Många är de fristående forskare/biodlare som lyckats i olika länder! Man undrar om universitetsforskare i allmänhet verkligen vill samarbeta med biodlare eller helst arbeta efter sitt eget (och andra universitetsforskares) program och mest vara intresserade av sin egen forskning.

Stephen Martin sa när han var i Hallsberg 2024 att ett säkert och enkelt sätt att nå framgång är att på något sätt beräkna kvalsterpopulationen på ett jämförande sätt mellan bisamhällen. De samhällen som har lägst kvalsterpopulation odlar man drottningar ifrån och de som har högst byter man drottningar i. Det är så framgångsrika biodlare gjort. Plus hålla koll på förekomsten av ev vingskadade bin (bin med DWV, deformed wing virus).

Följande studie beräknar tillväxten av varroapopulationers storlek över 16 veckor från mitten av maj:
Selective Breeding for Low and High Varroa destructor Growth in Honey Bee (Apis mellifera) Colonies: Initial Results of Two Generations. Länk till studien: https://www.mdpi.com/2075-4450/11/12/864

Studien är ett stöd för att man når framgång i aveln för varroaresistens enbart genom att ta hänsyn till varroapopulationens storlek (här genom tillväxt av den under en begränsad period). Biodlare behöver inte, som universitetsforskare ofta vill göra, definiera ett tillräckligt antal varroaresistensegenskaper innan man rekommenderar en selektionsmetod med sikte på varroaresistens.

Såvitt jag vet har ingen uppnått behandlingsfria bipopulationer med den strategin. Däremot med hjälp av den enklare strategin att beräkna storleken på varroapopulationer, eller bara sluta att använda varroabekämpningsmedel (som man kan ha olika invändningar emot, se t ex Kuba-studien nedan) är det flera som uppnått framgång.

Tillkomsten av behandlingsfria populationer finns beskrivet i de två ovan nämnda böckerna.

Inte heller behöver man ha tillgång till minst 100 bisamhällen i ett projekt för att kunna uppnå behandlingsfrihet. Det finns faktiskt inget definierat minsta antal bisamhällen som krävs för att nå framgång i avel. En viss grad av enskildhet (isolering) är positivt, men verkar inte vara en absolut förutsättning enligt erfarenheter från Storbritannien.

Att använda det naturliga urvalet för att uppnå varroaresistens i en mycket stor population finns beskrivet i en studie där Prof Stephen Martin deltagit:
Recapping and mite removal behaviour in Cuba: home to the world’s largest population of Varroa‑resistant European honeybees. Länk: https://www.nature.com/articles/s41598-022-19871-5

Varroabekämpningsmedel har inte använts mot varroa på över 20 år i Kuba. I början när man slutade använda varroabekämpningsmedel var förlusten av bisamhällen över hela landet knappt 40% av bisamhällen innan tillräcklig varroaresistens uppstått och antalet bisamhällen steg igen från 126 000 (2003) till 221 000 (2021).

Varroaresistens är enkelt eller komplicerat
Märkt på:    

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.