Räkna kvalster
15 november 2025 hade vi den 7 årliga varroaresistenskonferensen i Hallsberg. Det var fullsatt i den trevliga konferenslokalen i församlingsgården nära Nordens största rangerbangård. Vi var ca 60 biodlare från nästan hela Sverige samlade.
Det blir fler och fler föreläsningar med olika arrangörer på andra platser än Hallsberg. Försök gärna hålla koll på hur många behandlingsfria bigårdar man har.
Ett år tidigare myntade professor Stephen Martin ett blivande bevingat ord.
”För biodlaren är varroaresistens enkelt, för forskaren är det komplicerat.”
Det är en bra sammanfattning av vad vi håller på med och hoppfullt för fortsättningen, också för forskarna. De undersöker hur sinnrikt bisamhället fungerar för att på många olika sätt lösa utmaningar.
För biodlaren räcker det att på något sätt räkna kvalster, odla efter samhällen med minst antal och byta drottningar i de med flest. Nya drottningars parning sker i bigårdar (egna eller andras) som deltar i utvecklingen av varroaresistensen.
Det finns fler behandlingsfria biodlare i Sverige än man kanske är medveten om. Alla kom inte till Hallsberg. Det blir fler hela tiden. Vi behöver utbyta erfarenheter och få tips av varandra. I Hallsberg har vi länge använt liten cellstorlek (4,9mm), åtminstone i mitten av yngelklotet. https://elgon.se/resistenshjalp.html
I Hallsberg växer området med behandlingsfria biodlare. Österut, västerut och norrut. Det startar upp områden längre bort. I Mölnlycke finns det en livskraftig förening som också kan börja erbjuda drottningar. I Ullaredsområdet, Varberg finns en grupp som har vuxit i flera år och kan erbjuda drottningar och avläggare.
Egon Andersson från Mölnlycke berättade hur man jobbar där, bl a med goda kontakter med Jordbruksverket. Kent Evertsson från Västernärke hur man knyter ihop området med Hallsbergs västra område. Magnus Kranshammar Ullared/Varberg delade hur man hjälper nya biodlare i området med samhällen och drottningar. Per Ideström berättade om hur han utökat till fler bigårdar, och hur de sköter sig med olika avstånd till andras bigårdar. Han håller också kontakt med andra aktörer i svensk biodling.
Vad är mycket kvalster?
Frågan har blivit aktuell då man inte riktigt vet vad man menar med en sån fråga. En del tycker det är för många så snart man sett ett kvalster. Bisamhällets svar verkar vara lite olika.Vi behandlade bl a rubrikens fråga lite på konferensen.
De flesta menar med för många kvalster i ett bisamhälle att det finns stor risk att detta inte kommer att överleva vintern som följer.
Ett slags grundläggande svar på rubrikens fråga är INTE hur många kvalster man kan räkna. Man kan ju inte mäta antalet i samhället direkt. Antalet kvalster på en nedfallsbricka kan t ex bero på att samhället är antingen bra på att rensa ut kvalster eller dåligt på det.
Ett antal måste också ställas i relation till något annat, t ex bisamhällets bistyrka. Det man kanske inte tänker på så ofta är att det inte är varroan direkt som dödar bisamhällen utan virus. Virus som man sätter i nära samband med varroakvalster.
Ett sådant virus är DWV, Deformed Wing Virus, vingskadevirus. Svaret på rubrikens fråga kan formuleras så här:
När man ser vingskadade arbetsbin som kryper utanför flustret. Fler än 2 st vid ett och samma tillfälle kan ofta vara svaret. Speciellt kan det gälla när man bedriver ett avelsarbete men inte har behandlingsfria bin än. En avläsning underlättas av en masonitskiva 0,5×0,5m framför flustret.
Svaret bygger på erfarenheter i samband med avelsarbete för varroaresistens. Det är ett oprecist svar. Det är ett svar som är en kompromiss som gör observationen lättavläst men oprecis. En mycket noggrann avläsning skulle kunna kräva mycket mer arbete. Många skulle tröttna snart. Det har visat sig att denna oprecisa men lättavlästa observation är ett tillräckligt noggrant svar för att kunna ge ett underlag för beslut.
Också detta antal måste sättas i relation till något annat, till om bisamhället är behandlingsfritt eller en bit på vägen eller behandlas för att minska mängden kvalster utan tanke på ökad motståndskraft. Om det är behandlingsfritt, hur många år det har varit det, påverkar också. Ju längre det varit behandlingsfritt ju fler vingskadade bin kan tillfälligt förekomma utan att samhället går under. Och ju fler kvalster kan tillfälligt förekomma p g a olika orsaker, felflygningar, röveri, m fl. Virusmotståndskraften ökar med åren. Virusmängden per kvalster och epr bi minskar i en behandlingsfri bigård.
För att underlätta avläsningen placerar man t ex en masonitskiva, 0,5×0,5m, framför flustret. Och man kontrollerar skivan på förmiddagen, gärna var 7-10 dag.
Om man precis börjat ett avelsarbete för varroaresistens och ser 1-2 vingskadade bin på skivan framför flustret kan det rätta beslutet vara att inom en vecka behandla samhället för att minska antalet kvalster. I det avelsarbete som ligger till grund för de här reflektionerna har s k tymolkuddar av wettexduk med 5 gr tymol använts. En beskrivning av dem finns på länken elgon.se under rubriken ”Gradvis resistens”.
Om samhället är behandlingsfritt kan nästa åtgärd vara att kontrollera skivan framför flustret inom 10 dagar igen. Vad den kontrollen visar hjälper till att avgöra om man 1) avvaktar ytterligare högst 10 dagar för en observation av skivan, 2) konstaterar att samhället håller på att klara av prövningen eller 3) flyttar samhället till en ”sjukbigård”, kanske minst 2 km till andra bin och ev behandlar det omedelbart för att minska mängden kvalster.
Man kanske inte ser några vingskadade bin på masonitskivan framför flustret på ett bisamhälle någon gång under säsongen. Samhället har varit behandlingsfritt några år. Men skörden är låg. Bisamhället är mycket bistarkt vid invintringen. Det övervintrar mycket bra. Men utvecklingen är svag nästkommande vår och skörden är mycket låg. Utan att behöva reda ut orsaken noggrant är slutsatsen enkel. Drottningbyte rekommenderas starkt. Orsaken kan vara olika, inbegripa kamp mot mängden kvalster, men inga virusproblem.
De nya drottningar som sätts till i samhällen man byter drottning i är odlade från bisamhällen i projektbigårdar där man bedriver avelsarbete för varroaresistensn och de är parade i en sådan bigård. Tänk på att det dröjer länge innan den nya drottningens varroajägarbin är många i samhället, kanske ända till hösten, och då kommit igång att rensa ut ur samhället. Och då kan man se kraftigt naturligt nedfall av kvalster pga de nya effektiva arbetsbina. Den nya drottningen går inte att fullt ut bedöma förrän året därpå.
Räkna kvalster METOD 1
I Storbritannien använde många naturligt nedfalls-metoden för att räkna kvalster och bestämma vilka samhällen man skulle odla ifrån respektive byta drottningar i. Steve Riley berättar i sin bok ”The Honey Bee Solution to Varroa” hur han gick till väga ( se föregående blogginlägg: https://naturligbiodling.eu/blogg/?p=578501 ).
2019 hade en grupp hållit på ett par år att selektera för varroaresistens. Riley hade en bigård med 5 samhällen han tar upp i boken.
I 3 månader (mars – maj) räknade han det dagliga nedfallet för alla 90 dagarna och summerade. Utan bekämpning mot kvalstret under den perioden, och inte heller under senhösten/vintern före perioden. Man kan t ex räkna nedfallet var 5 dag med nedfallsbricka. Om nedfallsbrickan får ligga inne och samla nedfall under mer än 5 dagar kan det ramla ner mycket vaxsmulor så det blir arbetsamt att urskilja och räkna kvalstren.
Man räknar inte det genomsnittliga dagliga genomsnittet utan alla kvalster de 5 dagarna tills man räknat för ca 3 x 30 dagar. De samhällen som samlat ihop 500 kvalster eller mindre kvalificerade sig för fortsättning i projektet. Om det hade ramlat ner mer än 500 under perioden kvalificerade sig inte ett sådant samhälle. Ett av de 5 blev underkänt. Det flyttade han bort från bigården.
Från de 4 kvarvarande odlade han drottningar och lät para i bigården. De resulterande drottningarna använde han till avläggare och till andra bisamhällen, t ex det han flyttade bort. Från det 5:e samhället ramlade det 2200 kvalster under periodens 90 dagar och det fick en bekämpning mot varroa. Det flyttades så dess drönare inte skulle para sig med ungdrottningarna.
Drönare från andra håll än projektbigården skulle ev kunna para sig med ungdrottningarna. Men den här bigårdens plats hade valts ut för att minimera den risken. Om några främmande drönare gjorde detta, av ca 20 som en drottning parar sig med, skulle det inte påverka framgångsarbetet speciellt mycket. Efter 5-6 år kan man ha en population med behandlingsfria/varroaresistenta bisamhällen, som Riley fick i den här bigården.
Detta är en mer arbetskrävande metod än METOD 2, men den fungerar. Det har Steve Riley och hans kollegor visat. 25% av alla biodlare i Storbritannien är behandlingsfria.
Räkna kvalster METOD 2
Med den andra metoden räknar man kvalster från 1 dl bin (300 bin) 2 eller 3 ggr om året till att börja med och slutligen kanske ingen gång alls. Man behöver inte räkna bina. Det blir tillräckligt noggrant för ett beslutsunderlag att använda ett dl-mått och inte fylla det under 1 dl-linjen.
Man skakar bin från ett par ramar utan yngel, men nära ynglet i yngelrummet, ner i en plastback. Eller från mitten av första skattlådan. Då behöver man inte leta reda på drottningen och hänga undan ramen med henne.
Skaka bina till ett bottenhörn i plastbacken och fyll dl-måttet. Häll tillbaka resten till samhället efter att ha hällt 1 dl bin i skakburken med 2 dl T-sprit. En EasyCheck-burk får med sig 100% av kvalstren om man snurrar burken ½ minut, väntar stilla ½ minut och lyfter burken över huvudet och tittar på bottnen. Och räkna kvalstren. T-spriten kan silas till locket med en kaffesil och tillbaka i EasyCheck-burken när den rengjorts från ev kvarvarande kvalster och bin. Andra sorts skakburkar brukar ta 90% av kvalstren. Pudersocker och koldioxid ca 70%.
Om man räknar till mer än 9 kvalster från ett samhällsprov brukar man rekommendera att behandla mot kvalster inom en vecka. Om man testar i mitten av maj kan det vara lämpligt att använda 1 tymolkudde av Wettexduk med 5 gr tymol. Efter 7-10 dagar en ny tymolkudde. Se: https://elgon.se/tymol.html
Eventuell tymolbehandling efter tester senare på året består sannolikt av 2 tymolkuddar var 7-10 dag tills ca tre veckor av behandling uppnåtts. Blir det rester av tymol nånstans? Tillfälligt i vaxet. Det känns på lukten. Tymol fungerar tack vare date som luktar. Efter några veckor i bisamhället har det ventilerats bort ur vaxramarna.
Om majtestet visar 7-9 kvalster gör man ett nytt test 1 månad senare. I mitten av augusti gör man sensommartestet. Metoden finns beskriven här: https://elgon.se/varroanivan.html
Tycker du att det är synd att 300 bin ska behöva dö. Ta med i beslutsunderlaget att det hela tiden dör mycket bin, antingen av sjukdom hos enskilda bin för att förebygga sjukdom för hela samhället, eller då de arbetar för samhällets bästa på olika sätt.
Drottningen lägger minst 2000 ägg/dygn under lång tid under säsongen. Cirka 1500 yngel av dessa ägg kryper ut/föds. Cirka 1000 går åt att ersätta de bin som dör av olika anledningar per dag under arbete under högsäsongen – utslitna vingar, uppätna av andra insekter och djur, osv. Under vintern dör bin när de ”bränts ut” efter att de hållit värmen åt resten av samhället. Bisamhället expanderar med ca 500 bin/dygn under högsäsongen.
Om 300 bin 2-3 ggr i säsongen gör tjänst i skakburken är samhället tacksamt för hur mycket bättre det mår av en ev effektivare varroabehandling alternativt effektiv utveckling mot ökad resistens mot både virus och kvalster. Efter drygt 5 år kan man ha fått fram en behandlingsfri/varroaresistent population av bisamhällen, speciellt om man får tag på drottningar eller avläggare att börja med från stammar som uppvisar ökad resistens.
Resistensegenskaper
Bisamhällen som regelbundet utan att ta hänsyn till eventuella resistensegenskaper behandlas mot varroa, sprider sitt arv med inte speciellt bra resistens, vilket inte är bra för alla bisamhällen i trakten hos alla biodlare.
Bisamhällen i en trakt som domineras av sådana bisamhällen ökar sina varroamängder över året. Varroamängden ökar år från år tills det samhälle med mest kvalster oftast dör först, sannolikt inte av kvalstermängden i sig, utan av den också ökande mängden virus, i bina och i kvalstren.
Om ett avelsarbete sker med hjälp av någon av metoderna att räkna kvalster och varroaresistens uppnås i en population av bisamhällen i en bigård och i en trakt, ökar inte varroamängden i samhällena oavbrutet. Varroamängden går i vågor i ett samhälle, och börjar om med ungefär samma mängd på våren.
Steve Riley har upptäckt att efter att mätt det naturliga nedfallet i ett resistent samhälle så börjar det med 5 eller mindre antal kvalster i genomsnitt per dag på våren. Sedan varierar det upp och ner men oftast kryper det inte över 5. Det kan ske en kraftig utrensning på senhösten/vintern med ca 25 kvalster i dagligt nedfall, för att sedan sjunka till 5 inför våren. Under den perioden finns inget eller endast lite yngel. Bina är inte fokuserade på att föda upp yngel eller samla in nektar utan städar ut kvalster, från varandra och sig själva, s k grooming.
Under yngelperioden använder de i första hand olika hygieniska beteenden, också städbeteenden. De identifierar varroa i yngelceller i början av puppstadiet och rensar på lite olika sätt som fått lite olika namn som recapping, VSH, skalligt yngel och utrensning av yngel. De kvalster som överlever sådana här behandlingar bidrar till något som kallas SMR, lägre fertilitet hos kvalsterpopulationen. Hygieniska aktiviteter förekommer i lägre grad när andra aktiviteter är viktigare, som att samla in nektar, röva från andra bin, eller svärma. Men svärmning, konstgjord och naturlig åstadkommer avbrott i kvalsterutvecklingen också och den är också viktig för fortlevnaden av bina och skapa nya bisamhällen.
Slutsats
Räkna kvalster på något sätt, metod 1 eller 2. Dra slutsatser av räkningen för att minska kvalstermängderna hos dina och traktens bin och därmed öka motståndsegenskaperna. Som Storbritanniens biodlare gjort (läs mera här om arbetet för varroaresistens som Stephen Martin och Steve Riley är engagerade i: https://www.varroaresistant.uk ), och många i Sverige och Norge. Samarbeta med dina grannar.
