Varroaresistenta bin, nedfall och varroanivå
Naturligt nedfall av kvalster har använts för att påvisa förekomsten av varroakvalster i bisamhällen. En förekomst som om den ökar med tiden anses visa ett ökat totalt antal kvalster i bisamhället. Det är vanligt att anse att när ett visst antal av nedfallna kvalster, utan att bekämpning skett i förväg, uppnåtts, måste man bekämpa kvalstret med bekämpningsmedel.
Varroanivån mäter förekomsten av antal kvalster på 100 vuxna bin, dvs ett procenttal. Det är användbart under den del av säsongen då normal (maximal) förekomst av yngelsättning sker. Under våra förhållanden i Mellansverige är det normalt mellan maj till mitten av augusti. Det kan mätas med alkoholtvättning av 1 dl bin (ca 300 st) med en s k skakburk. Det kan användas för att visa hur hög varroanivån är, och hur nivån ev utvecklas över tid under yngelsäsongen. En viss varroanivå kan användas som mått på när man anser att bekämpning med bekämpningsmedel bör ske.
Två olika sätt att räkna kvalster
Det här är två olika sätt att räkna kvalster från och i ett samhälle. Båda sätten kan användas för att få fram ett underlag för hur man ska gå tillväga för att nå fram till behandlingsfria bin. Inget av dessa sätt att räkna kvalster mäter den totala mängden kvalster i ett bisamhälle.
Kom ihåg att inget av dessa sätt att räkna kvalster mäter den totala mängden kvalster i ett bisamhälle.
Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att det inte är en viss gräns för antalet kvalster i ett bisamhälle som avgör om det är för många i ett bisamhälle. Det är för många kvalster då man observerar flera vingskadade bin på masonitskivan framför flustret. Det kan vid något tillfälle vara t ex totalt 3000 kvalster i ett bisamhälle, t o m mer, utan att det är för många.
–
Det är för många kvalster i ett samhälle när det på förmiddagen finns mer än några få vingskadade bin på skivan framför flustret.
Räkna kvalster!
Naturligt nedfall, används av t ex brittiska biodlare för detta ändamål. Det finns beskrivet av Steve Riley i hans bok ”The Honey Bee Solution to Varroa”. Den kan beställas här: https://www.adlibris.com/sv/bok/the-honey-bee-solution-to-varroa-a-practical-guide-for-beekeepers-9781914934773
Man kan lyssna till ett fördrag av Riley (och läsa undertext) här: https://varroaresistens.se/steve-riley-transitioning-to-varroa-resistent-colonies-27-04-2026/
Det går att läsa om hans metod på min blogg här: https://naturligbiodling.eu/blogg/?p=578501
och här: https://naturligbiodling.eu/blogg/?p=578519
Det går att lyssna (och läsa texten) på föredrag av engelska experter om varroaresistenta bin här: https://varroaresistens.se/
–
Mätning av varroanivån är den metod många använder i Sverige för att räkna kvalster för att få ett beslutsunderlag till att välja avelssamhällen och besluta om ev behandling mot varroa. Det är den metoden vi använde i Hallsberg för att uppnå behandlingsfria bin. Då använde vi tymol och inget annat. Metoden finns beskriven här: https://elgon.se/varroanivan.html
Jag bedömer att mätning av varroanivån så som vi utfört den är minst arbetskrävande.
–
Högre naturligt nedfall ibland med behandlingsfria drottningar
Biodlare har köpt drottningar från oss i Hallsberg under många år. En del har testat dem i sina bigårdar utan att minska på bekämpningsmedel mot varroa. Andra har slutat behandla samhällen i vilka dessa drottningar hamnat. Speciellt om man bytt drottningar i alla sina samhällen i en bigård. Antalet samhällen i en sådan bigård har varierat mellan några få till fler. Avståndet till andra slags bin har varierat från under 1 km till flera km. Jag känner inte till något av de här fallen där det inte har gått bra att sluta behandla mot varroa. Jag brukar rekommendera minst 2 km (2-3 km) till andra slags bin.
Varroaresistenta samhällen kan ibland ge oväntat högt naturligt nedfall. Det beror på stark hygienisk aktivitet då kvalster blir utrensade.
–
Någon gång har en biodlare hört av sig och undrat varför det det varit så stort naturligt nedfall av kvalster i september i just det samhälle som fått en elgondrottning i juli. Det finns flera sätt att förstå varför det kan bli på det sättet.
Varroaresistenta bin är mer hygieniska
Varroaresistenta bin är mer hygieniska än icke varroaresistenta, ja jag skulle vilja säga mycket mer hygieniska. Bin i varroaresistenta samhällen identifierar yngel i vilka det finns varroa och rensar ut sådant yngel i varierande grad beroende på hur upptagna de är av olika sysselsättningar under säsongen.
–
När en varroaresistent drottning tillsätts i ett icke resistent samhälle dröjer det ca tre veckor efter det att drottningen matats upp till äggläggning, efter det att hon är fri från tillsättningsburen i det nya samhället. Då börjar arbetsbin krypa ut i samhället från den nya drottningen. Det är alltså först efter minst en månad efter tillsättningen som man kan förvänta sig att den nya drottningen och hennes arbetsbin börjar komma igång med att rensa ut kvalster från samhället, om samhället inte är sysselsatt med andra arbetskrävande uppgifter, som t ex att samla nektar från ett rikligt nektardrag.
Då kan man förvänta sig ett jämförelsevis högre naturligt nedfall, speciellt om de andra samhällena i bigården inte är resistenta.
Ett års nedfall i resistenta samhällen
Steve Riley mätte det dagliga naturliga nedfallet (utan bekämpning) under ett helt år i ett varroaresistent samhälle. Nedfallet var under den mesta tiden ca 5 kvalster per dag. Bina var hela tiden lite sysselsatta att rensa ut en del varroa. Han lade märke till att speciellt en tid under sena hösten och vintern blev det dagliga nedfallet kraftigt högre (ca 25) för att efter en relativt sett kortare tid sjunka ner till ca 5 om dagen igen.
–
Jag undersökte det dagliga nedfallet hos ett dussintal av mina varroaresistenta bisamhällen under senhösten och vintern 2025-26.
–
Detta föranledde mig att undersöka ett antal samhällen av mina behandlingsfria bin och sedan avsluta med ett test av varroanivån. Skakburkstestet (varroanivåtestet) gjordes i mitten av maj då äppelblommorna började slå ut. Det var den tidpunkten som jag tidigare kommit fram till, som gett den mest pålitliga varroanivåvärdet för att selektera avelssamhällen, under de år som jag regelbundet mätte varroanivån. Det hade jag inte behövt göra under de senaste 5 åren, då endast ett fåtal vingskadade bin observerats på masonitskivan framför flustren, nu då hela min biodling varit behandlingsfri sedan 5 år. Den större delen har varit behandlingsfri längre.
Jag gjorde sedan ett test av varroanivån hos dessa samhällen i maj.
–
Jag gjorde det första naturliga nedfallstestet några dagar i början av november 2025 hos ett dussintal samhällen i olika bigårdar. Det dagliga nedfallet varierade mellan 5 och 25. Ett samhälle avvek med hela 45 per dag. Dessa värden är alltså vad jag kan kalla toppvärdena för det dagliga vinternedfallet under den mycket aktiva vinterutrensningen hos de testade samhällena. Jämfört med Steve Riley’s resistenta samhälle avseende vinterutrensningen var hans siffra för toppnedfallet 25.
Man ska komma ihåg att mina samhällen också är varroaresistenta, men betydligt bistarkare. Hans samhällen har ungefär en låda lågnormal till yngelrum, mina samhällen ca 2,5 LN till yngelrum. Han gör också en avläggare med drottningen, en konstsvärm kan man säga, varje år. Mina ”normalsiffror” bör enligt honom justeras uppåt i jämförande grad. Kanske det är så. Det kan man göra test på.
–
Inga vingskadade bin
Att observera återigen är att inga vingskadade bin observerades bland mina bin under hela 2025, och inte 2026 eller under hela 2020-talet (undantaget ett par samhällen i vilka jag bytte drottningar utan att bekämpa kvalstret), trots, ja, jag vill påstå tack vare utebliven kemikalisk behandling, både s k ekologisk eller syntetisk. Intrycket av mina observationer är att bina blir robustare för varje år som går utan kemikalisk behandling, om de är så hygieniska att de kan rensa samhället från kvalster tillräckligt mycket.
Jag observerade inga vingskadade bin hos något av mina bisamhällen under 2025 eller under 2026. Och bara ett begränsat antal från några få samhällen under åren från 2020.
–
45-samhället fick en ny drottning 2025 då det gett dålig skörd under två år, men dock samlat 20 kg till en bra bistyrka till vintern. I år ser det mer lovande ut. Man får göra som man alltid gjort som biodlare, byta drottning när man inte tycker den håller måttet i något avseende. Efter vinterutrensningen av kvalster landade alla samhällen på ca 5 kvalster dagligt nedfall, liksom Riley’s resistenta samhälle. En del av mina samhällen hade relativt låga toppsiffror. Kanske man kan tolka det som att de var mer jämnt aktiva med utrensningen under året. Och siffror runt 5 ( med lite variationer uppåt för en del, dvs mer rensningsaktivitet stundtals) i dagligt nedfall resten av året visar på en ganska stadig ”underhållsutrensning”.
Icke resistenta samhällen som har uppnått ett dagligt nedfall på 5 brukar tolkas som att det är dags för kemisk bekämpning av något slag, ekologisk eller syntetisk. De brukar inte ha ett utrensningsbeteende som har någon större betydelse för att sänka varroamängden i samhället.
–
Varroanivåtestet jämfört med naturligt nedfall
I mitten av maj 2026 gjordes så mätningen av varroanivån hos testsamhällena. Det utfördes med skakburken EasyCheck som man kan räkna med tar nästan 100% av de på bina påsittande kvalstren. Varroanivån räknas i antal kvalster per 100 bin, dvs i procent (%). Antalet bin i provet räknas som att det är 300 bin i den deciliter bin man tar. Varroanivån varierar något på varje ram. Därför skakar man gärna bin från 2-3 ramar nära ynglet (men inte yngelramar) i en plastback och ger tillbaka överskottet av bin.
Ändå kan man räkna med att provet inte ger helt korrekt värde. Man måste besluta sig för en kompromiss mellan så korrekt som möjligt och inte för mycket arbete. Annars orkar man inte hålla på. Det beskrivna tillvägagångssätt har gett ett arbetssätt och beslutsunderlag som fört arbetet för att selektera fram varroaresistenta bin relativt snabbt framåt, 5-6 år, där bigårdar och parningsplatser dock inte är helt isolerade. Kanske det faktiskt varit en fördel som gett en större genetisk variation i varje samhälle. Detta anses ge mer motståndskraftiga bin.
I varroaresistenta bisamhällen ser jag inget samband mellan det naturliga dagliga nedfallet och storleken på varroanivån, procent kvalster på den vuxna bina, under yngelsäsongen.
–
0,8 % varroanivå i genomsnitt
Majtestet av varroanivån hos de testade samhällena gav för mig lite förvånansvärt låga värden utom i ett samhälle, som låg på gränsen för behandling (speciellt då man utvecklar varroaresistens), 9 kvalster hos 300 bin (3 % varroanivå)). De övriga varierade mellan 0 – 4 kvalster per 300 bin (0 – 1,3 %). Alla samhällen inräknade i ett genomsnitt gav 0,8 % varroanivå.
Ingen samband
Resultatet visar inte på någon som helst samband mellan dagligt nedfall och varroanivå hos varroaresistenta bisamhällen. Orsaken ser vi vara tidvisa ökningar av det dagliga nedfallet beroende på ökad hygienisk aktivitet att rensa ut kvalster från samhället.
Varroanivån är aktuell att mäta under den normala till starka yngelperioden, för vårt område mitten av maj till mitten av augusti. Det första räkningen görs i mitten av maj för att hjälpa till i urvalet av vilka bisamhällen man ska odla efter och vilka ska få sina drottningar utbytta. Då bör det helst inte ha skett en bekämpning på hösten eller vintern innan.
Vi i Hallsberg har bara erfarenhet av att under utvecklingen av behandlingsfria bin bara ha använt tymol. Se en beskrivning här: https://elgon.se/tymol.html Organiska syror har vi aldrig använt. Vi vet inte om dessa fungerar i ett sånt här arbete. Den som vill kan förse oss med sådan kunskap.
Riley’s metod
Om man vill använda dagligt nedfall som urvalsmetod för avelsarbete för varroaresistens rekommenderar Steve Riley att under 90 dagar, ca 15 feb – 15 april, mäta summan av nedfallet under den perioden och odla efter de samhällen med minst antal kvalster. Samhällena bör vara ungefär likvärdiga i bistyrka. De samhällen som avviker kraftigt negativt (uppåt i mängd) flyttas bort från projektbigården. Nya drottningar paras i projektbigården.
–
Snabba upp framgången till varroaresistens
Man snabbar på arbetet mot behandlingsfria bin om man åtminstone skaffar några drottningar från områden som är behandlingsfria. Allra snabbast om man skaffar 2-3 avläggare från sådant område och inte har några andra bin i den bigård där dessa placeras. Man kan också placera bara en liten mängd bisamhällen i en egen bigård. Samhällen i vilka man bytt drottningar till sådana från behandlingsfria bigårdar.
Snabba på arbetet med behandlingsfria bin genom att skaffa några drottningar från områden som är behandlingsfria.
–
Det är en klar fördel med åtminstone några km till andra slags bin. Det gör faktiskt inte så mycket om det blir några parningar med icke resistenta drönare, med tanke på att en drottning parar sig med 20 st i genomsnitt. I praktiken har detta visat sig stämma. Då är det naturligtvis bra om andra slags bisamhällen som finns några km bort i alla fall är snälla. Allteftersom man får fram fler samhällen som är behandlingsfria kan man utöka området med sådana bisamhällen om man vill, t ex i samarbete med andra biodlare.
