Home » Cellstorleken påverkar vattenhalten

Cellstorleken påverkar vattenhalten

Jag började bygga ner mina bin till liten cellstorlek för 15 år sedan. För 10 år sedan hade jag ramar med 4,9 mm, 5,1 mm och 5,4 mm cellstorlek i skattlådorna. Vi ett tillfälle gjorde jag en del mätningar av vattenhalten i honungen från täckta celler i skattlådor.

Skattlådorna var 12-ramars kvadratiska av oisolerat trä, inte speciellt tjocka väggar för att hålla nere vikten. Jag använder fortfarande den typen i nästan alla lådor än idag. Jag mätte från celler högt upp på ramen i mitten. Vid jämförelse mellan olika cellstorlekar i samma låda jämfördes två ramar alldeles intill varandra och mätproverna togs från kaksidor mot varandra, dvs så nära varandra som möjligt.

Det jag fann då var att vattenhalten i ramar i mitten av lådan var 1 % lägre än från ytterramar. Detta gällde då lådan innehöll samma cellstorlek i alla kakor. Jag spekulerade i att detta berodde på åtminstone till en del av att dygnsmedeltemperaturen i lådans ytterramar var lägre pga av den oisolerade lådan. På natten kunde fukt avsättas från luften då dess temperatur sjönk. Fukt som sedan togs upp av honungen.

Då var vattenhalten 1 % lägre i cellstorlek 5,1 än i 5,4. Och den var 1 % lägre i 4,9 jämfört med 5,1.

Vattenhalten var så pass låg i de mindre cellstorlekarna att jag blev modigare att skörda ramar som inte var helt täckta. Jag började ta hela lådor även om ytterramarna inte var helt täckt eller ens 2/3 täckta. Ibland var och är ytterramarna bara täckta överst i ramen. Det skall påpekas att mina ramar är låga, 137 mm (448 mm breda), så det blir inte lika stort område med icke täckt honung jämfört med en hög ram som bara har allra översta delen av honungen täckt.

Vattenhalten i min honung brukar ligga på 16-17 %, ytterst sällan över 18 %, inte sällan under 16 %. Innan jag använde liten cellstorlek låg den ofta runt 18 %, även fast jag var noggrannare med att honungen skulle vara täckt då jag skördade.

 

Projekt med plastramar och isolerade lådor

I år har (förberedelserna började förra året) vi (jag och två till) börjat ett projekt för att testa ett antal olika saker (återkommer med rapport). I det projektet används isolerade cellplastkupor i ramformat 10-ramars medium (3/4-langstroth). Alla ramar är meningen skall vara platsramar. Två olika cellstorlekar används, en med cellstorlek 4,95 mm och en med 5,5 mm. Alltså en grupp samhällen skall ha enbart 4,95 och en grupp 5,5. Det är alltså meningen att det skall vara så. Och det blir det nog nästa år i alla grupperna.

Vettenhalt Gula plastramar med cellstorlek 4,95 mm och svarta med 5,5 mm.

Ljunghonung med låg vattenhalt

Men i år blev det lite blandat då det gäller cellstorlekarna av olika orsaker. Så jag fick ett antal skattlådor med väl täckta ljunghonungsramar i skilda cellstorlekar i samma låda. Då passade jag på att mäta vattenhalten igen på liknande sätt som för 10 år sedan.

Den här gången jämförde jag dels 4,95 med 5,5. Och 5,3 med 5,5 (jag hade en del plastramar med cellstorlek 5,3 också av en viss anledning som jag återkommer till i den kommande rapporten).

De anteckningar jag hade från testet för 10 år sedan har jag inte hittat. Men det gjorde jag med dem jag gjorde i år. De ses i tabellen.

Låda 4,95 mm 5,3 mm 5,5 mm täckt honung ej täckt honung
1 16,0% 17,0% X
2 16,5% 17,5% X
3 16,0% 16,2% X
4 17,0% 17,3% X
5 15,9% 16,0% X

 

Likheter och skillnader

Tendensen att mindre cellstorlek ger mindre vattenhalt i honungen står sig. Men skillnaderna mellan cellstorlekarna är mindre i årets test. En annan skillnad är att skillnaden mellan mittenramar och ytterramar i lådor med samma cellstorlek inte återfanns i år med välisolerade skattlådor.

Skillnaden mellan cellstorlekarna är störst då man jämförde 5,3 och 4,95. Mellan 5,3 och 5,5 var det inte lika stor skillnad (inte heller per 0,1 mm cellstorlek).

Vattenhalten är också för mig förvånande låg med tanke på att det var nästan ren ljunghonung i de ramar som kollades. Ljunghonung brukar ha högre vattenhalt än annan honung, sannolikt beroende på att det är hösthonung med större temperaturskillnad mellan dag och natt. Men det var varmt i augusti i år då ljungen blommade och inte så kallt på nätterna.

Man kan också i sitt filosoferande över resultatet fundera över att då bisamhällen bygger helt själva utan mellanväggar med förpräglade cellstorlekar bygger de enligt mångas erfarenhet (när de är anpassade efter en period på kanske ett antal år) för det mesta mellan ca 4,7 och 5,1 i yngelrummet och 5,2-5,5 (ca) i honungsutrymmet.

När bina samlat på sig mycket honung inför vintern är de flesta av de tomma cellerna små. Till våren blir det första ynglet lagt i små celler. Honung med lägst vattenhalt är närmast ynglet. Har det någon betydelse? Längre fram på säsongen blir en del lagt i litet större celler också. Mot slutet av säsongen lägger drottningen mest i de minsta igen.

2 Responses to “Cellstorleken påverkar vattenhalten”

  1. Så optimerade som bina är i allt de företar sig så borde det verkligen finnas en anledning till att de drar fram olika storlek på bina. En dynamik där de kan oprimera egenskaper hos bina utifrån vad som behövs eller är bra utifrån omständigheterna. Känner du till om det finns någon bra forskning om bins egenskaper vid olika storlek? Mycket intresserad av det i så fall.

    • Erik skriver:

      Tyvärr Patrick känner jag inte till någon sådan forskning. Den mest förutsättningslösa forskningen på universitet avseende olika cellstorlekar jag stött på är i Polen. Men just den här aspekten har jag inte sett uppmärksammad än. Det är ju ett helt nytt forskningsområde skulle man kunna säga. Fortfarande på många håll i världen är universiteten i alla fall utåt ointresserade. De har väl inte upptäckt än vad mycket forskningspengar det skulle kunna generera, och många nya områden för doktorander.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *