Faktum är att min rubrikfråga är felformulerad, för att väcka intresse. Topplistkupor, ramarna är bara topplister är mer naturligt för bina. Bina verkar bli mer harmoniska. Bin som är litet aggressiva i traditionella ramkupor blir lugnare i TBH-kupor, säger i alla fall de som arbetar med sådana. I vilket fall som helst verkar bina i dessa lugna, i de flesta fall. Det kan man säkert fundera över varför.
Patrick Sellman och Johan Ingjald är TBH-biodlare som gjort kommentarer på denna blogg. TBH är värt att uppmärksammas. Det kanske inte blir lika mycket skörd per kupa för TBH-biodlare, men det är t ex lättare att hålla TBH-kupor om man i första hand vill se till att det finns pollinatörer i omgivningen.
Vad en del TBH-biodlare också menar är att det verkar som bina har lättare att hantera varroakvalstret, om det nu beror på ökad harmoni och/eller en variation på cellstorlekarna i kupan, eller/och något annat.
Eftersom jag eftersträvar en viss mängd honung som en del av min försörjning har jag kommit fram till, rätt eller fel, att hålla fast vid ramkupan. Förmodligen ställer det större krav på mer och bättre selektion för att få bin som själva klarar att bekämpa varroan. Det är ett viktigt mål för mig.
På flera håll i Afrika förekommer TBH-kupor.
I USA kan en yngelram ha den här storleken. Lägg märke till de olika cellstorlekarna, minst längst ner. Och att drottningen inte lagt i drönarcellerna, just här i alla fall.
Man kan experimentera med olika utföranden och storlekar
Hej igen, vill berätta lite om mina erfarenheter av TBH kupor, jag har gjort stora kupor som jag vill få samma skörde resultat av som traditionella kupor men utan allt plockande med lådor. Kupan har invändigt mått: 54cm i överkant 42cm i bottnen samt 42cm hög (vaxkakan) och djupet i kupan är 1,02m, listerna har ca 31mm cc och det går 30st i kupan. Jag har två fluster på ena långsidan, så dom jobbar mot flustret hela tiden och plockar in honungen bakåt i kupan, när dom är framme vid flustret så proppar man och låter dom gå åt andra hållet (vaxbyte). Det är viktigt med höga vaxkakor som byggs fast mot väggarna, när bina avslutar yngelsättningen så plockar dom in foder till stället dom ska övervintra i, med andra ord ingen honung som dom inte får loss. I och med att vaxkakorna är fastbyggda så värms inte hela kupan upp utan enbart där dom sitter med gott om foder över och bredvid sig, det blir otroligt bra övervintring med minimum av foder. Det stämmer att bina blir mycket lugnare att hållas med i dessa kupor, kanske är det för att det inte blir något korsdrag. Har även gjort ventilations hål i bottnarna, men spikar igen allt vad ventilation är har även förminskat flustren, (har sett att bina skyr detta vid invintring). Det svåra med TBH är att man kan knappt läsa sig till sakerna man får helt enkelt pröva sig fram. Johan Ingjald
Intressant att du valt större kakor. Har just planerat att bygga några som referens till de andra med som jag skulle säga små kakor. När jag utbildar nybörjare i detta med TBH framhåller jag de små kakornas hanterbarhet. Lätta att lyfta, betydligt mindre risk att de går av även om man skulle råka vara lite ovarsam. Inte minst vid skörd av stora tjocka honungskakor.
Jag försöker få till grupperingar av nya småbiodlare som sen kan hjälpa och stötta varandra inte minst i att börja utveckla en lokal stam. Oftast inte folk som jagar optimala honungsskördar utan som när det gäller honung snarare uppskattar att mycket enkelt kunna hämta en kaka med färsk honung och rippla över morgonfilen med lite färska nyplockade hallon till. Det underlättar om de har samma form på trågen i detta samarbete. De mått vi bygger är 375 i överkant, 125 i botten och trågsidor som är 300. Jag har efter borttagandet av nätbotten och något kraftigare trågsidor inte haft några förluster i min lilla biodling de senaste tre åren. Alltid varit gott om foder på de 8 lister de suttit på även den senaste med en månad längre vinter. Nordiska bin med viss hybridisering.
Hur skördar du honung på ett smidigt och inte allt för kletigt sätt med de stora kakor du har?
@Ingjald
Var håller du hus Johan? Hade varit roligt (och intressant) att träffas.
Hej Patrick, håller med om att kakorna blir enklare att hållas med när dom är mindre, men jag vill se om samhällena kan ge ungefär lika mycket som traditionella men på betydligt kortare tid, vilket jag är övertygad om. dom stora kakorna blir mer hållbara när bina går igenom kupan med ynglet men det krävs försiktighet (annan teknik), samt att det får ej vara för varmt ute, jag behöver inte hämta dom för en sen sommar eller höst. Håller också på och testar lite med Nordiska bin, som jag har sett tar betydligt mycket mindre med vinterfoder. Roligt och se att du tagit bort ventilationen du också. Michael Bush och Dennis Murrel är otroligt intressant läsning. Absolut är TBH en bra nybörjar kupa med låga kostnader. Jag skördar med plastbackar med lock som är staplingsbara, skär ur med file kniv. När det är klart så har man både ”trådat och vaxat”. Ramar undrar jag om det inte är ett fördärv för bina, enbart bra för biodlaren. Jag är inne på luftcirkulationen som bina ej klarar fullt ut med ram tex vintern när värmen går runt i hela kupan i bigångar och möter 4 kalla väggar = kondens och med kondens krävs ventilerad botten m.m. Har även funderat på hur varroan klarar det på sommaren, bina klarar högre temp än varroan ,såg på forum på yrkesbiodlar sidan ”allmänt om biodling” sid 5 stod nåt om +1½ grad, tydligen nån film man missat. Det du håller på med är väldigt intressant, även om vi kör lite olika modeller. Ring om du vill, 0582-41105 Johan Ingjald
Jodå ett av skälen till att ha nordiska bin brukar vara att de inte gör åt så mycket foder över vintern. Och de passar också bra i trakter utan tidigt drag sägs det eftersom de inte brukar vara kända för att ha en snabb vårutveckling. Men de brukar istället svärma då för att maximera skördeförmågan till ett sent drag som brukar vara ljungdraget. Mern det går att manipulera bort, t ex med snelgrovebräda (om man har ramkupor):)
Men det finns fler bin som inte gör åt så mycket foder under vintern, alltså vintermånaderna december, januari och februari, inklusive höstmånaderna september, oktober och november. Det gäller genomsnittligt de bin jag jobbar med som jag kallar Elgon. De börjar lägga ägg så smått i januari (det gör de flesta bin, smått alltså, en del mer utan att nämna namn). I mars tar de fart ordentligt, för att speeda ordentligt omedelbart efter vårrensningen. Speciellt om de har mycket honung till vinterfoder. Då är de klara för att samla en skörd på tidiga drag, t ex från höstraps. Och fortsätter sedan hela säsongen. Men de slutar att lägga ägg i augusti (om det inte är unga drottningar). I slutet av augusti kan man i många samhällen endast hitta litet täckt yngel utan öppet eller ägg (men under kompletteringsfodring med socker inför vintern lägger gör de litet yngel).
Det du beskriver är egentligen inte det Nordiska biet utan skötselmetoden för den gamla Smålandskupan där det gick ut på att genom tidig svärmning få två samhällen i samma kupa, ett slags tvådrottningsystem som sen slogs samman inför ljungdraget och bildade ett jättesamhälle som goda ljungår avkastade mycket stora skördar.
Vad jag vet så är det inga överdrivna svärmproblem med de nordiska bin som är kvar idag. Det är snarare så att det nordiska bit är ett försiktigt bi och det har historiskt återspeglat sig även vad gäller svärmningen. Eftersom de svärmade så lite korsade man in tyska hedbin i slutet på artonhundratalet. De var kända för att svärma mycket. Troligen är det ättlingar till dessa hybrider som gett upphov till myten om alla svärmar hos de nordiska.
Huruvida dessa tyska hedbigener finns kvar i någon större utsträckning i våra nuvarande nordiska bin känner jag inte till. Jag tycker inte det verkar troligt då de oftast kommer från rätt isolerade små rester, åtminstone inte i någon större omfattning.
För övrigt är svärmstämning ett tecken på stor hälsa och något positivt. En möjlighet att ta tillvara av bina naturligt valda drottningceller för delning och utökning av antal samhällen i den lilla biodlingen.
@Ingjald
När det gäller nordiska förmodar jag att de också har en anpassning där de kan hålla sig längre tid vid sen rensningsflygning, detta även om det är t.ex mycket ljunghonung kvar i kupan.
De har i och med den lugnare vårutveckling (vi gör inte mer än vi vet att vi klarar av det) en bättre anpasning till just den horisontella topplistkupan där de inte kan öka hur fort som helst. De måste bygga kakorna först.
Svärmningen vet jag inte om den är så mycket vanligare än andra biraser eller om det är en av alla dessa myter. Kanske några av de nordiska linjerna är värre än andra. Vad jag vet är att de nordiska på 1800-talet upplevdes svärma för lite varför man tog hit tyska hedbin som svärmade hela tiden för att öka just denna förmåga. Verkar inte otroligt att anpassning tagit den vägen att bina även var försiktiga med svärmningen i vårt kärvare klimat. De tyska hedbina finns säkert med någonstans bland linjerna hos Nordbi 🙂
Det nordiska kan nog sammanfattningsvis beskrivas som ett hushållande bi som inte tar onödiga risker. De behöver sällan bära ut utkylt yngel osv. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man undra vad som är mest lönsamt på lite längre sikt. Rekordskördar vissa år och bakslag andra eller mer jämna skördar?
Jag har liknande tankar som dig angående större skördar, inte flusterbytet men just kring större skördar men det ligger en bit ner i kön då jag prioriterar enkelhet för att nå nya biodlare eller snarare lokala grupper av nya biodlare som kan sammarbeta och utveckla detta lokalt med sikte mot lokalt anpassade bistammar. Maximal honungsproduktionen är inte det största intresset då utan snarare enkelhet, binas överlevnad och ökad delaktighet i naturen. jag skrev lite i en kommentar nedan som svar till Erik.
Vad gäller tempen så inbillar jag mig att den blir stabilare i en tbh kupa av flera anledningar. Den intressantaste kanske är att de pga av ständigt vaxbygge ute i kanterna måste hålla högre temp även där för att forma vaxet. Det är väl förmodligen det som gör att honungen är så lätt att sila om man gör det direkt då den har hyfsat hög resttemp från närheten till dessa byggplatser. Nackdelen är förstås högre foderåtgång.
Kondensen är ett intressant kapitel som en gammal bok från 1918 vände upp och ner för mig förra sommaren. Han beskrev hur bina använder kupan som en kondensor och med min långvariga fascination över hur bina optimerar allt så föll många bitar på plats.
http://archive.org/details/cu31924003100306
Jag har byggt in ett kombinerat experiment i mina nybygdakupor i år med dels ett glasfönster som är både en inspektionsmöjlighet utan att störa bina så mycket men dessutom en kondensationsyta både på sommaren vid nektartdrag men också på vintern då jag förväntar mig se att kondensen rinner ner i den djupbotten som är fylld med organiskt material. Förebilden är det organiska material som finns i botten i ett hålträd. Den botten ger extra isolering men också en förmåga att absorbera kondensvattnet. Kanske den också utgör en bra biotop för de övriga arterna i ekosystemet bikupan.
http://småbruk.se/biodling/bygga-tbh-kupor-4-djupbotten/
http://småbruk.se/biodling/bygga-tbh-kupor-3-baksidan/
Flera samhällen förra vintern hade rätt mycket ljung över vintern, liksom föregående vinter. Inget utsot. Det är egenskapen att sluta yngla tidigt på hösten och inte sätta igång ordentligt förrän tidigast i mars. Då är det inte långt kvar till rensningsflygningen.
Jag sköter egentligen mina bin rätt så extensivt, sätter på mycket lådor, öppnar inte en kupa tätare än ca 10 dar och då inte för att lyfta på varenda ram, bara täckningen för att se om det behövs en låda eller två. Om inte samhället utvecklas som det ska eller om brist på flusteraktivitet eller vinglösa bin eller mycket gråbin eller annat utanför flustret indikerar behov av koll i yngelrum eller tymol. Jag har en masonitskiva 0,5 x 0,5 m nedanför flustret för detta ändamål.
Jag tycker rubriken är bra på ett sätt. Skulle tro att många ”gamla” biodlare tänker så. En motfråga skulle kunna vara, behövs ramkupor? Så mycket krångel, dyr utrustning, onödigt arbete osv.
Det är min övertygelse att biodlare med olika utgångspunkter har glädje av olika kuptyper.
Med de erfarenheter jag har så har jag svårt att föreställa mig en bättre nybörjarkupa än en topplistkupa med rörligt bygge. Dels för att lära känna bina, dels för enkelheten och minimeringen av utrustning som krävs.
Det är verkligen en chans att få fler småbiodlare igen. Att nå nya grupper och sänka trösklarna rejält för att få dem att börja.
Kan bara instämma i att bina är betydligt mer harmoniska i topplistkuporna men framför allt så har biodlingen aldrig varit så rolig som den är nu under mina 35 år som biodlare. Allt som efter så många år som biodlare upplevdes som tråkigt bara försvann, poff och det roliga blev bara ännu roligare. 🙂
Här är en lista jag brukar framhålla
Några av de saker som jag slipper nu för tiden.
diskning av slunga och allt annat krångel och slabb med den
trådning av ramar
ramspikning
insmältning av vaxmellanväggar
krångel med en rökpust som slocknar hela tiden
möss i kupan
fåglar som sitter på flustret och äter bin
rengöring av gamla ramar
plock, sortering och lagring av lådor, ramar och utbyggda vaxkakor.
utgifter för valsning och rensning av vax
inga tunga lyft av skattlådor m.m.
inga konstiga arbetsställningar, nästan allt arbete utförs i perfekt
för att inte tala om alla dyra utgifter för dyr utrustning som jag slipper
Hej Patrick
Roligt med diskussioner. Jo, ramkupor behövs om man vill optimera skörden per kupa. Men vill man inte det behövs de inte, som du påpekar, t ex för en nybörjare som vill börja billigt och vill lära känna bina.
Sen skriver jag i nästa inlägg om höstarbete i bigården att enskilda detaljer i utformningen av en biodling ingår i ett system där varje del i ett bra system passar ihop på ett passande sätt med de övriga delarna.
Man kan spara tid på olika delar i ett system jämför med ett annat, men man kanske får avstå något annat. En del av de saker du listar kan erhållas på annat sätt än välja TBH. Kanske jag tar upp det i bloggen längre fram. Men jag kan ta trådning av ramar. Faktum är att om bina får bygga i en ram utan mellanvägg med endast t ex en tungspatel limmad i en skåra på undersidan av övelisten. Se sista bilden i denna post: http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=58 En sådan ram där kakan byggts färdigt tål en hel del, t o m i en langstrothram. Jag har valt en låg ram, shallow (halvdadant ungefär), 448 x 137 mm, i vilken jag löder fast en mellanvägg i överlisten. Jag slungar sådana redan första året. Inte så många som går sönder. Eller man kan använda plastramar, men det är mindre naturligt…
Hej Erik, vet inte om du fick adressen, kolla det här det tror jag på när bina kan bygga fast men ändå slunga.
warre.biobees.com – warre modifications – Roger Delon – http://www.pchelhom.ru/index/0-6
Johan Ingjald
Jag förstår inte så mycket av det jag ser här. Höga kupor där ställningarna hjälper till at hålla kuporna på plats så att de inte ramlar. Ingången går inte att rensa ser jag. Men hur ramarna är gjorda kan jag inte se. KAnske ska man klicka vidare till någon annan sida?
Hej igen Erik, du ser på någon av filmerna hur dom smälter in vaxet innanför en 3mm tråd-ram som bina sen fäster mot lådans vägg. För övrigt så är jag ingen beundrare av systemet dom kör.
johan
@Erik
Eftersom det är Warré inspirerat är ställningarna du ser kanske snarare hissställningar eller kanske både stöd och kranställning.
En viktig del av skötseln enligt den gamle abboten är att tillsätta nya lådor underifrån så bina får bygga som de gör i hålträdet, uppifrån och ner. det kräver lyftkapacitet.
Ur ett ekonomiskt perspektiv är givetvis honungsskörden intressant men det är också intressant med
* arbetsinsats
* investeringsbehov
* behov av lagerutrymme
* antal överlevande bisamhällen
En sak som prövats på en del håll och som jag också vill pröva men som inte står högst på priolistan är ett större yngelrum motsvarande 12 r heldadant vilket man får med ett tråg som invändigt är 550 mm långt, 125 i botten, 475 i överkant och trågsidor som är 400. Det rymmer 15 lister och skulle utgöra yngelrum och invintringsutrymme men då minskas det så bina sitter trångt. Som vid gammal trågkupeskötsel.
Jag skulle sätta flusterhålet på långsidan, högt men nära gaveln. De två lister som är närmast gaveln skulle ha frästa spår så det möjliggör passage uppåt för bina. När vårexpansionen fyllt tråget sätts skattlådor med topplister ovanpå. Passformen är sådan att det bara är att sätta trågets tak direkt på skattlådan. Blir som en uppstaplingskupa men med lister, fribygge och i yngelrummet fortfarande rörligt bygge.
Absolut. Som du sett i ett tidigare svar sätter jag i stort sett bara på lådor om det behövs. Ingen svärmkontroll. Tar normalt heller aldrig bort svärmceller. Jag kollar också i yngelrummet om jag kommer till en bigård och en kupa sitter extremt trångt. Om jag hinner, annars öppnar extra flustret för mycket luft + flera lådor på en gång. Många gånger blir det ingen svärmning även om de påbörjat celler. Om jag kollar och ser många celler kanske jag gör en avläggare med drottningen, dvs flyttar hela yngelrummet och lämnar kvar några yngelceller med celler. Normalt svärmar ca 5 % av samhällena och svärmar sticker iväg. Målet är att ha maximalt designade svärmfångstkupor i varje bigård. Är inte där än. Omålade finsågade lådor utan isolering blir billigt, behövs inte mer. Lagerutrymme hos min svåger eller hos en bonde som vill ha bin i närheten. Vinterförlusterna innan varroan 5%. Nu 15% med för liten bekämpning för att de sämsta ska avslöja sig. Sen ett gäng (30% av kvarvarande) som inte ger nån honung av samma orsak. Men det är självvalt, en investering som nu börjar löna sig. I år är endast 50 % bekämpade. de andra behövde inte det.
Ett viktigt ekonomisk mått är det ekonomiska genomsnittet, dvs skörden dividerat med antalet invintrade samhällen hösten innan. Där ligger jag nu med ovan nämnda investeringsförluster på 20-30 kg…
Detta med svärmfångningslådor får vi hålla kontakten om. Har en tanke om ett kombitråg på ca 45 liter som kan tjänstgöra som antingen svärmfångningskupa alternativt fyra små avläggare för enkel flytt till utbigård eller parningskupa för fyra samhällen.
@Patrick
Absolut. Jag tror det är en viktig del i en biodling. Om inte annat för att ta vara på svärmar från andra. Det är så att svärmar dras till platser där det finns bin. Därför kan man många gånger fånga svärmar från andra biodlares bin, om det inte för stort avstånd till dem förstås. I USA används ofta en 5-ramars Langstrothlåda eller en 10-ramars.Den senare är ganska precis 40 liter i storlek, vilket enligt Tom Seeley är en bra volym för en svärmfångstlåda. Flustret ska vara litet, 5 cm brett och 10 mm högt ungefär. Och lådan ska placeras så högt man kan ur praktisk synvinkel, gärna 5 m. Men det är litet väl högt. Ett par meter är bättre än på marken i alla fall. Och inte i solsken hela dagarna, då kan svärmen rymma igen eftersom det kan bli för varmt en het sommardag. En biodlare upplevde det i år.
@Erik
Jag är inte övertygad om att ramkupan är mer lönsam än fribygge. Jag har själv inte fokuserat på maximala honungsskördar utan överlevnad och enkelhet men som jag nämnt så vill jag göra det längre fram. Fribygge i ram är ett mellanting men ökad luftspalt överallt runt kakan kvarstår.
Mer och mer forskning indikerar åtminstone att vaxet är mer än en förvaringsplats, snarare en integrerad del av superorganismen bisamhället med funktioner som ”minne”, kommunikation och liknande. Det borde i så fall innebära att det troligtsvis är det bästa att låta bina styra så mycket som möjligt av vaxbygget. jag har dock inte gått längre än att det rörliga vaxbygget kvarstår. Har ni inte läst boken “The Buzz about Bees”, by Prof. Dr. Juergen Tautz så gör det.
Det finns även en föreläsning på youtube av Michael Bush på ett seminarium hos Philadelphia beekeepers guild som är starkt rekommenderad. Videokvalitén har lite övrigt att önska men klart sevärd. Det är 4 delar men föreläsningen är de två första därefter följer en frågestund. Han bedriver som jag förmodar du vet en biodling i princip på de premisser du gör.
Länken till youtubeklippet nämnt ovan
Det är bara att testa.
Något som står högst upp på listan över vad som skall prövas nästkommande säsong är få till mycket enkla sätt i hembigården att
Göra avläggare – hur mycket extra bin måste till för att orka värma ynglet, går det att få flygbina att företa en ny orienteringsflygning och därmed få dem att stanna i avläggaren trots att den står i hembigården eller åtminstone en del av dem. Mickel Bush i USA är inne på det.
Odla fram drottningar – skall se hur små samhällen som kan sättas vid de båda gavelflustrerna i maj med äggkakor/endagarslarver och de ändå lyckas dra upp en parad drottning. Även pröva både bågsnitt och NC kasette i denna typ av kupor. Hur hanterar man detta på ett enkelt och praktiskt sätt?
Det viktigaste är att hitta så enkla metoder/system som möjligt så de går att duplicera bland nya biodlare på ett smidigt sätt.
Alla erfarenheter och synpunkter på detta mottages med stor tacksamhet.
Bra. Dela med dig av dessa erfarenheter nästa år.
Självklart 🙂
Det blir redovisat på min blogg http://småbruk.se
@Erik
Jag hittar inte riktigt var du håller hus Erik men har förstått att det är i trakten av Örebro. Är det rätt?
Jag har en grupp av blivande biodlare i Noratrakten där vi faktiskt hade en kurs i kupbygge i helgen närmare bestämt iRamshyttan.
http://småbruk.se/biodling/kurs-i-ramshyttan-1611-biodling-pa-enkelt-vis-mer-pa-binas-villkor/
Några av dessa har ramkupor med bin sedan tidigare men de räcker inte till någon mer än dem själva. Flera bor inom flygväg för parning om man tar till med de exempel som finns på längre sträckor som drönare kan flyga. De skall åtminstone försöka samarbeta om en lokalstam. Det kan ju även ske med utbyte av drottningar, celler och ägg även om det vore bra med många drönarsamhällen.
Hur ser det ut hos er? Skulle ni kunna leverera avläggare alternativt elgondrottningar till dem. Finns det andra biodlare i närheten så har de oftast Buckfast. Vad har ni för priser på friparade Elgondrottningar nu för tiden?
Vi är en grupp kring Storå-Lindesberg och en runt Hallsberg-Sköllersta som parar fritt i områdena med ”rätt” parning. Gerdvall i Hallsberg säljer avläggare men man måste beställa tidigt, lågnormal. Jag säljer drottningar och puppor. Gerdvall puppor. Leif Strömberg i norr säljer drottningar och puppor. Björn LAgerman kan nog sälja nåt också. Jag tar 500 kr för äggläggande, 100 kr för puppor.
Lägger upp en länk till ett företag av Seeley om någon läsare blir intresserad av saken.
http://småbruk.se/biodling/bisamhallet-den-demokratiska-monarkin/
Funktion Top Bar Hive 205 liter
Våren: Som vanligt titta om bina lever och lyft ändarna på kupan och känn/väg om dom har foder kvar. Man kollar dom första vaxkakorna så dom är raka och fina, är dom lite böjda i ytterkant så böjer man tillbaka eller skär bort, samt om dom inte är fullt utbyggda rakt över så ställer man dom åt varsin sida, så täcker dom över till båda långsidorna.
Sommar: I början av draget tittar man på i vilken del av kupan klotet sitter, för eventuell flytt av flusterpinne, har man begränsat utrymmet med avdelningslucka så bör man titta om dom har börjat vaxa eller att dom börjar hänga på nya lister eller att det är fullt med bin i utrymmet, släpp till några lister till ca 3-5st beroende på hur stort samhället är, så fort man ser att dom börjar bygga rakt så kan man släppa hela utrymmet åt bina. Man ska inte gå in varma dagar och lyfta vaxkakor och framför allt inte nybyggda, helst inte röra vaxkakorna/bina över huvudtaget, man låter bina sköta sig själva, det ända man kollar är om dom bygger rakt, dom har en tendens till att böja av kakorna när ett drag är över, och då oftast i yttre kant. Dom placerar fodret framför sig i dom första kakorna som dom plockar inåt senare. När sista draget är över går bina från horisontellt bygge till lodrätt bygge, dom plockar in sitt vinterfoder/pollen där dom ska sitta och tätar till alla springor och förbereder övervintringen.
Avläggare och överflyttning till TBH: Skär ur några kakor med bin från en TBH sätt in i ny kupa och släpp till några överlister ca 6-8 och sedan en avdelningslucka, detta betyder att dom måste bygga kakorna på höjden, dom ska helst sitta vid flustret för att kunna vakta kupan, foderhink kan man ställa in i tom utrymmet bredvid på ett par list bitar.
När man tar ett samhälle med ramar och flyttar över då tar man en busk-röjare och knippsar bort sidolisterna samt bottenlisten på ramen och binder in ramen på överlisten, jag brukar knippsa av trådarna på undersidan på ramen och när jag får bort u-delen så tvinnar jag ihop trådarna igen, för när bina vaxar upp kakor på överkanten av ramen fäster dom inte upp dom så bra så det kan bli kakras. Ramar med foder i ställer man ner i tom utrymmet ihop med foderhink, så hämtar dom det senare.
Svärmar häller man ner i mot en ytterkant och flyttar in avdelningsluckan från andra ytterkanten så dom får ca 5-10 st överlister, men det beror på hur stor svärm det är. Alla nystartade samhällen har jag sockervatten/honungsvatten på hela tiden, detta med fodret avgör hur mycket dom vaxar så det är viktigt.
Sensommar/höst: Plocka av honung och se till att dom har vinter/vår foder kvar i tillräcklig mängd, helst i överflöd, då blir det riktig fart på dom till våren.
Hej!
Jag är nybörjare, gick på bi-kurs förra året. Tycker det verkar jätteintressant med TBH-kupor.
Undrar om ni har någon kurs snart?
MVH Rose-Marie A
Hej Rose-Marie!
Vad roligt! Hoppas du har fått tag på bin och att de klarar vintern. Tyvärr har jag inga bikurser själv. TBH är inte så vanligt än i Sverige, men intresset ökar. Läs gärna vad Patrick Sellman skriver på sin blogg: http://småbruk.se/category/biodling/
Fråga biodlarföreningen på din ort om de inte har någon kurs. Här finns det lite böcker att köpa: http://biodlarna.se/website1/1.0.1.0/229/1/?group=prod_prod_grp-s1/5
Mvh/Erik
nybörjare och intresserad av topplistkupa. Av ekologiska skäl, ej för att skörda honung.
Ta kontakt med Patrick Sellman. Han är med i facebookgruppen Topplistkupa på svenska.