Varroaresistens är enklare

Varroaresistenskonferens i Hallsberg 2024

För forskaren är varroaresistens komplicerat
– för biodlaren är det enkelt

Under många år har vi i Hallsberg arbetat för att få fram varroaresistenta/behandlingsfria bin. För nio år sedan blev de första samhällena behandlingsfria. Då började hela lokalföreningen satsa på denna inriktning. Skördarna blev inte mindre, svärmtendensen inte större och temperamentet inte sämre till följd av vårt avelsfokus. När dominansen av bra drönare var stor i vårt område gick det snabbare att få fler bisamhällen behandlingsfria.

År 2020 fick för sista gången en mindre del av de cirka 300 samhällena i mitten av vårt område en liten varroabehandling. Av dessa 300 står 80 närmare parningsplatsen. Totalt har vi cirka 700 samhällen behandlingsfria bin i ett lite större område.

På hemsidan https://elgon.se under fliken Gradvis resistens, kan man läsa hur vårt avelsarbete i Hallsberg har gått till.

Vi bjuder in biodlare från andra håll som är intresserade av frågan till vår årliga inspirationskonferens. De senaste åren har vi haft föreläsare som varit helt behandlingsfria från Sverige, Finland, Norge och nu 2024 den i forskarkretsar välkände professor Stephen Martin från Storbritannien.

Jag hade planerat att berätta om vårt avelsarbete på konferensen, men det blev så mycket frågor efter föredragen att jag valde att hänvisa till hemsidan och hålla mitt föredrag nästkommande år. Professor Joachim de Miranda från SLU deltog i konferensen och hjälpte till att besvara en del frågor.

Nya satsningar på behandlingsfria bigårdar

Varje år har några biodlare skaffat avläggare/samhällen härifrån. En del av dem har ansträngt sig för att placera dessa nyanskaffade samhällen ett antal kilometer från andra bisamhällen. Någon hade en annans bigård ”för nära”, men det har gått bra i flera år med behandlingsfritt utan vinterförluster.
På konferensen berättade tre biodlare om denna typ av satsning.

Kenth Evertsson, ordförande i Örebro läns biodlardistrikt och i Västernärkes biodlarförening, testade två av sina mest lovande bigårdar som behandlingsfria 2023-2024. Våren 2024 var varroamängden låg. Ett samhälle hade noll kvalster med skakburken. Det samhället och tre avläggare från Hallsberg bildade två nya bigårdar nära Susanna Kivlings behandlingsfria bigårdar i Viby. Området med behandlingsfria bin växer.

Ylwa Alvarsdotter, som jagar främmande kemikalier i miljön i sitt professionella arbete, skaffade tre avläggare från Hallsberg till en tillräckligt isolerad BFB-bigård (BehandlingsFria Bin). Bigården kan användas som parningsplats. Två andra biodlare på orten skaffade BFB-drottningar. Framtiden är spännande.

Egon Andersson i Mölnlycke är en välkänd buckfast-profil. Han har fått med sig lokalföreningen till att satsa på BFB-bin. De har skaffat tre avläggare från Hallsberg. De har odlat många drottningar från dessa och från två ramar med spätt yngel de fick med sig hem tidigt på säsongen. De flesta är parade i parningsbigården i Hallsberg. Man bygger upp ett stort område i Mölnlycke med BFB-bin. Syftet är bland annat att det ska fungera som parningsplats för behandlingsfria bin. Och de har stöd från Jordbruksverket.

Veteran inom varroaresistens

Per Ideström är en veteran på området. Han har arbetat för varroaresistenta bin i många år. Han har varit styrelseledamot i Biodlarna och förbundets representant i EU. Han har nu haft behandlingsfria bin i tolv år, två genomsnittsbigårdar i Västsverige. Hösten 2024 kollade han det naturliga nedfallet i en vecka. Mellan 0 och 3 per dag i genomsnitt.

I den av hans två bigårdar som var nära en bigård som behandlades, var nedfallet en vecka i början av oktober en hel del mer än det här angivna. I den bigården mättes nedfallet också en vecka i slutet av oktober. Då hade nedfallet minskat kraftigt till ovan nämnda 0 till 3. Per Ideströms bin städade ut kvalster som kom genom reinvasion från grannens bin. Resistenta bin kan tydligen klara sådant.

En av biodlarna i Hallsberg

Radim Gavlovsky producerar avläggare, drottningar och drottningpuppor till Hallsbergsföreningen och andra intresserade. Han påpekade att det är enkelt att minska användningen av bekämpningsmedel mot varroa vid ökad resistens då man använder tymol som vi gjort i Hallsberg. Se elgon.se. Se till att bisamhällena har rikligt med foder inför vintern och kommande vår. Det säkrar en bra övervintring. Vi har funnit att enkla trälådor utan isolering fungerar bra till bistarka samhällen.

Jordbruksverkets Björn Gustavsson

Vi är glada att Jordbruksverkets Björn Gustavsson uppskattade deltagandet i vår konferens. Han beskrev Jordbruksverkets uppgift som riksdagens ”verkställande organ” ut till folket. I vårt fall biodlingen, bina och biodlarna. Reglerna är till för att hjälpa oss alla. Han presenterade arbeten man deltar i och hur man stöder olika projekt, till exempel parningsplatser för behandlingsfria bin.

Huvudtalare Professor Stephen Martin

Huvudtalare i år var professor Stephen Martin från England. Det var en stor förmån att höra honom föreläsa. Han har stor erfarenhet och är en erkänd auktoritet vad gäller bin, getingar, myror, termiter och genetik. Han föreläser över hela världen och leder och hjälper studenter i deras forskning. Han är som en levande uppslagsbok.

Några dagar innan besöket i Hallsberg var han hos Dr Ralf Büchler i Tyskland och höll föredrag på en varroaresistenskonferens. Under en månad innan den konferensen var han i Kina på ett universitet och hjälpte bi-avdelningen där att forska på varroaresistens.

För varroaresistens har han samlat data från olika resistenta bi-populationer i olika delar av världen, Sydamerika, Afrika, Kuba, Hawaii (Oahu), Wales, Storbritannien, med flera. Det som är gemensamt för alla resistenta bi-populationer är en ökad så kallad recapping (återtäckning av täckta yngelceller efter att vaxtäckningen öppnats), en hygienisk egenskap.

Recapping är en av de egenskaper som finns hos varroaresistenta stammar. Att kartlägga hur dessa egenskaper fungerar och samverkar är ett komplicerat arbete som forskarna utför.

Stephen Martin framhöll att det för biodlaren är enkelt att utveckla resistens hos sina bin.

Cirka hundra biodlare i nordvästra Wales har varit behandlingsfria i många år, där de helt dominerar området. I Storbritannien i sin helhet är drygt 20 procent av biodlarna behandlingsfria. Utanför nordvästra Wales är de flesta behandlingsfria biodlare i Storbritannien inte isolerade från behandlande biodlare. Ändå verkar det fungera för många att inte behöva behandla. Tillsammans med några kollegor driver Stephen Martin en hemsida med tips för behandlingsfria biodlare: https://www.varroaresistant.uk.

Jämförelse mellan länder

När Stephen Martin besökte doktor Ralf Büchler jämförde man de strategier biodlare i de olika länderna använt. I Tyskland har man lagt ner mycket arbete på att selektera på flera olika egenskaper samtidigt, humör, skörd, svärmtröghet, varroaresistens. Man lägger ner mycket tid på att ta fram betyg för de olika egenskaperna. Antalet behandlingsfria biodlare jämfört med Storbritannien är litet.

I Storbritannien förekommer mycket litet aktivt avelsarbete. Drottningodlingen är inte omfattande. Ändå har man kommit mycket längre i varroaresistens. För biodlarna är detta avelsarbete alltså inte komplicerat, snarare enkelt, påpekade Stephen Martin.

Är drottningens eller drönarnas genetik viktigast?

Stephen Martin har också bedrivit studier på huruvida drottningens genetik eller drönarnas påverkar avelsframgången mest i fråga om varroaresistens. Det verkar vara så att drottningen har störst betydelse, det vill säga, åtminstone i det korta perspektivet, att drottningens drottningdöttrar påverkar sina samhällens resistens mest, som det kan verka, oberoende hur de är parade.

Så biodlare, vad hindrar att ni sätter i gång ett projekt, litet till att börja med, att öka på varroaresistensen i era bin.

Hallsbergsmetoden för varroaresistens

Hallsbergsmetoden är enkel. Den finns i två grundvarianter.

Metoden finns utförligare beskriven på https://elgon.se under Gradvis resistens.

I variant Nr 1) används tymol som bekämpningsmedel, med allt mindre mängd allteftersom resistensen hos bina ökar. När endast en mindre mängd, ca 5 gr, används per år i slutet av sommaren, kan man sluta använda bekämpningsmedel.

Nr 2) kan väljas när man vill, i processen att öka varroaresistensen.

Man kan börja med bin som aldrig selekterats för varroaresistens. Bättre är naturligtvis att börja med bisamhällen som kommit en bit på väg. Allra bäst är att börja med 2-3 behandlingsfria samhällen/avläggare från en behandlingsfri biodlare och placera dem i en bigård med endast dessa 2-3 bisamhällen.

För att minimera förluster av bisamhällen, undvika störningar hos grannbiodlares bin från dina bin och undvika störningar hos dina bin från andra biodlares bin, sträva efter minst 2-3 km avstånd mellan din(a) projektbigård(ar) och andra biodlares bin.

Börja projektbigårdar med endast 2-3 bisamhällen, också för att minimera problem. Öka sedan gärna antalet samhällen litet kommande år.

Byt drottningar i och/eller flytta bort alltför undermåliga samhällen.

Gör avläggare av de bästa samhällen. Låt dessa själva göra nya drottningar. Låt dem para sig i en projektbigård och stanna i en sådan, eller i en ny sådan bigård ämnad att bli varroa resistent.

Använd så liten cellstorlek som möjligt, åtminstone 5,1 mm, gärna 4,9 mm i åtminstone de 4 mittersta ramarna i en yngellåda. Kan bina välja gör de varierande cellstorlekar, minst nära flustret och i mitten av yngelnästet. Försök har visat att bin födda i mindre cellstorlekar har en större hygienisk förmåga. Hygieniska egenskaper är framträdande i varroaresistensen. Alla hygieniska egenskaper har inte effekt på varroaresistens, även om de har det på yngelsjukdomar. Alla hygieniska egenskaper som har effekt på varroaresistens har också effekt på yngelsjukdomar. Avel på låga mängder kvalster ger ökad varroaresistens. Sätt igång!