Avel och frihet från kemikalier men lite för nära andra slags bin
2019 köpte Sibylle och Wolfgang 3 elgonsamhällen av mig. De var alla behandlade mot varroa med halv dos tymol det året. Därefter har de aldrig behandlats mot varroa.
2020 gjordes två avläggare. Drottningarna som gjordes av avläggarna parades i Hallsbergs elgonområde. När bina invintrades 2021 hade tre samhällen bytt drottning själva. De hade parats i deras bigård.
De har sin bigård ca 20 km från elgonområdet. Drygt 1 km från dem finns en annan liten elgonbigård. Drygt 2 km åt ett håll finns en bigård med drygt 5 samhällen med andra slags bin. Drygt 1 km åt ett annat håll finns en bigård med drygt 10 samhällen, också med andra slags bin.
De har inte haft några vinterförluster, trots avsaknaden av behandling och det synbarligen alltför korta avståndet till andra slags bin. Man kan försöka förklara detta på olika sätt.
– På något sätt ligger förklaringen åtminstone delvis i att bekämpningskemikalier (ekologiska eller andra) inte påverkar de behandlingsfria samhällen negativt samtidigt som de påverkar de andra slags bina tillräckligt negativt så att dessa påverkar mindre än de annars skulle ha gjort, kanske mindre vitala drönare. Inga kemikalier.
– En annan förklaring är att i och med att en drottning parar sig med ca 20 drönare i genomsnitt räcker det med att tillräckligt många behandlingsfria drönare parar sig med de nya drottningarna för att deras samhällen ska fortsätta att bli behandlingsfria. De samhällen som parat sig med för många andra slags drönare (så att det påverkar samhällets resistens) får sina drottningar utbytta så snart som möjligt av en vaksam biodlare. Tillräckligt många bra drönare.
– En annan faktor som kan påverka drönarnas konkurrensförmåga är att de är litet mindre och därmed snabbare. De föds i mindre celler. Naturligt byggda drönarceller blir mindre då de byggs av mindre arbetsbin. Det får man då man har mindre celler för arbetsbiynglet. Många ramar i yngelrummen hos Sibylle och Wolfgang har 4,9 mm cellstorlek. Mindre och snabbare drönare.
– Elgon är en kombination mellan Buckfast och det östafrikanska bergsbiet Monticola. För afrikanska bin finns det data som tyder på att drönare och drottningar flyger under längre tidsperioder på dagen, också senare på dagen. Det kan då finnas möjligheter att ungdrottningar och drönare hos elgon flyger under tider då andra slags drönare håller sig inne i kupan, åtminstone kanske litet oftare på det viset så att chansen att det blir rätt drönare som hittar fram är litet större. Flygtiden är längre.
– För att hjälpa bina att hindra att grannkupornas bin, både i den egna bigården och i andra bigårdar inom 2 km, att snylta till sig honung och foder och därmed sprida kvalster använder Sibylle små flusteröppningar och röveriförhindringsnät. Det har sannolikt också betydelse för att hålla kvalstermängden nere. Röverinät motverkar kvalster från andra.
Litet tips om hur man kan hjälpa bina till resistens hittar du här: https://elgon.se/resistenshjalp.html
Om du inte har fått dina din helt behandlingsfria finns det tips om hur du kan nå dit gradvis här: https://elgon.se/riktlinjer.html
Jag låter bina behålla sin egen honung och bara skörda överskott.
I Sverige matade jag dem med sirap innan vintern.
Jag tror att det är därför Elgonbin är mer resistent mot viruset och för att det inte behandlas med läkemedel i aveln.
Jag hävdar att viruskänsligheten är farligare och inte så mycket antalet kvalster.
Och mina bin försvarar sig väl mot kvalstren, det såg jag i boet.
Jag är inte längre rädd för grannbin, jag tror också att bin lär sig att försvara sig.
Sibylle