Varroaresistenta bin – en vinterförlust av ca 90

Jag har haft en lång resa för att uppnå behandlingsfria bin. Jag tänker självklart på varroakvalstret.

1989 hämtades avelsmaterial i Kenya (https://www.beesource.com/threads/exploring-monticola-efforts-to-find-an-acceptable-varroa-resistant-honey-bee.365571/#post-1843973).
Det dröjde till 2007 innan varroakvalstret upptäcktes i min bigård. Jag hade selekterat för varroamoståndskraft med hjälp av biodlare som hade kvalstret i sina biodlingar. Nu kunde jag selektera själv.

Jag hade också förberett mig på kvalstrets ankomst genom att bygga ner mina bin på liten cellstorlek. Var det bra?:

https://elgon.se/celltest.html

https://elgon.se/cellstorlekar.html

Jag lever i ett bitätt område och jag hade många bisamhällen i mina bigårdar. På våren 2009 hade 50% av mina bisamhällen dött. Jag beslutade mig för att behandla mot varroa med egentillverkade tymolkuddar:

https://elgon.se/tymol.html

https://elgon.se/resistensavel.html

Min avel utvecklades allteftersom jag fick mer erfarenheter. Det är många faktorer att ta hänsyn till:

https://elgon.se/varroanivan.html

https://elgon.se/resistenshjalp.html

https://elgon.se/riktlinjer.html

I princip kan man förenkla selektionen till att sammanfattas i två egenskaper:

Inriktningen var att minska hur många samhällen av hela populationen som behövde bekämpning varje år. Jag hade valt tymolkuddar då det verkade vara en metod där det gick att minska användningen på ett enkelt sätt. Erfarenheterna har bekräftat denna hypotes. Men räknat över flera år minskade användningen genomsnittligt, men kurvan gick lite upp och ner från år till år.

Antalet vinglösa bin som visade sig gick inte bara uppåt från vecka till vecka då de började visa sig framför flustret på masonitskivan som fanns där. Sådana uppträdde framför allt under senare delen av säsongen, men när resistensen ökade i bisamhällena kunde antalet vinglösa bin ligga still i några veckor och sedan försvinna.

Säsongerna 2020 och 2021 flyttades de sämsta 7 respektive 4 samhällen till bigårdar långt från andra bin. Det märkliga inträffade att 2020 bedömdes bara tre samhällen av de 7 behöva endast lite bekämpning. 2021 fick inga av dess flyttade bin bekämpning.

Elgonområdet i Hallsberg på ca 10 x 15 km har 350 elgonsamhällen men inga andra. Totalt behandlades säsongen ett fåtal procent av samhällena. Av mina 90 samhällen behandlades inga!

Under flera år har de årliga förlusterna av bisamhällen här legat på under 10 %.

I år ligger förlusterna bland mina obehandlade bin på 0 % i mars! Det har inte hänt på många år, långt innan varroan kom!

En grupp bisamhällen behandlades sista gången 2015. Bistyrkan skiljer sig inte åt i genomsnitt mellan grupperna av bisamhällen indelade efter sista året de behandlades. Många av dem invintrades på 4 st 12-ramars shallowlådor (ca halvdadant). Det motsvarar ca 3,5 LN. Många bisamhällen är fulla av bin nu.

Samhälle 12 mars. 7° i skuggan, 10° i solen. Bisamhällen i solen där kupan värms av solen rensade sig. Bistyrkan är stor i samhällena invintrade på 4 st 12-ramars shallowlådor (ca halvdadant). Dessa samhällen invintrades på ca en låda honung (minst 15 kg honung) + en hink sockerlösning (ca 9 kg socker). Samhällena har gott om foder till yngelutvecklingen fram till det första starka nektardraget på försommaren.

En viktig faktor är överskott av foder, dvs en låda honung till invintringen + 10 kg sockerlösning. Då blir det aldrig lokal svält under vintern. Bina vågar yngla starkt så fort väderleken och årstiden stimulerar till det så att samhällena är slagkraftiga till det första stora nektardraget för säsongen och sedan hela säsongen.

Behandlingsfria bin – en vinterförlust 29 mars
Märkt på:        

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.