Home » Mät angreppsgraden vår och sensommar, och kanske mer

Mät angreppsgraden vår och sensommar, och kanske mer

Sommaren har varit fylld av arbete trots dåligt väder. Drottningodlingen har dock fungerat bra. Men trots samarbetet med Radim har den tagit mycket tid. Efterfrågan har ökat. Det har inneburit mer arbete. Drottningköpare skulle bara veta hur mycket tid det tar. Bloggarna har blivit lidande, men nu när bina snart är klara för vintern borde det bli mer tid att dela med sig av erfarenheter och tips.

 Easycheck skakburk

 

Värdet av att mäta angreppsgraden av varroakvalstret

Patrick Sellman ringde mig igår den 3 september 2017 och delade erfarenheter från en kurs han nyss haft för nybörjare. Han har hållit flera kurser i sommar om att sköta topplistkupor (TBH). Där har han lagt in att mäta angreppsgraden med alkoholprov med skakburken. Och att behandla med tymol mot varroa när det behövs.

Kursen hölls i en bigård med 5 topplistkupor. De flesta av dessa hade gjorts med bin från ramkupor som behandlats föregående år mot varroa. Någon var en avläggare från en topplistkupa, som också behandlats föregående år. Bigården ligger knappt 3 km från andra bin

Inte ett enda kvalster dök upp i skakburken från något av samhällena. Den har alltid visat kvalster i olika mängd under alla andra kurser. Han tog minst 300 bin från varje samhälle från någon av de yttre listerna. Han gjorde om ett prov. Då tog han ett prov på gott och väl 400 bin från en av de inre listerna med yngel. Noll kvalster igen. Sammanlagt ca 2000 bin utan kvalster.

 Räkna kvalster på botten av skakburken

 

Värdet av tillräckligt avstånd till andra bin

Vi resonerade om orsakerna till avsaknaden av kvalster. Endast ett samhälle hade elgonbin, från Thomas Dahl, dvs bin som selekterats lite mer än de andra för varroaresistens. Vi kom fram till följande

  1. Tillräckligt långt från andra bin för att förhindra reinvasion från andras bin.
  2. Samhällena var små från början med mindre med yngel än normala samhällen. Mindre med yngel ger mindre total mängd yngelhormoner som triggar kvalster att snart gå ner i yngel igen och föröka sig, dvs sannolikt gav detta längre tid för kvalstren att vara s k phoretiska kvalster, dvs kvalster på bina och inte i ynglet. Detta ger en långsammare kvalstertillväxt.
  3. Bina fick bygga sina kakor som de ville och ordna sin bostad utan många störningsmoment från biodlaren. Olika cellstorlekar på olika ställen. Drönarbygge där de vill ha det. Foder placerades där de ville ha det. Flusteröppningen har visat sig ge utgångspunkten för hur bina utformar sitt kakbygge.
  4. Flusteröppningen är vanligtvis betydligt mindre än hos ramkupor, lättare att försvara mot bin från andra samhällen.

Tack vare alkoholproven blev inte något av dessa 5 samhällen utsatta för onödiga påfrestningar av varroabekämpningsmedel i år. Nästa års skakburksprov får visa när/om bekämpning behövs.

En senare version av skakburken finns här: https://www.lpsbiodling.se/sv/artiklar/varroa-testare-easy-check.html

5 Responses to “Mät angreppsgraden vår och sensommar, och kanske mer”

  1. Patrick Sellman skriver:

    Det har framkommit i samtal med Helena senare att det var två från Dahls elgonbin och sen en avläggare från den ena av dessa. Det äldsta är ”Buckfast” från trakten. Det femte är en avläggare från detta. Dahl har behandlat med Apiguard i höstas och det lokala Buckfastsamhället med oxalsyra i november.

  2. Patrick Sellman skriver:

    Även om deltagarna inte fick se något kvalster i verkligheten blev det pedagogiskt övertydligt hur värdefullt det är att mäta 😄👍
    Ingen behandling av något av Helenas samhällen. Det var nog många som åkte hem från kursen med ett ökat hopp om att åtminstone inte alltid behöva behandla och utsätta bisamhället för det.

    • Erik skriver:

      Tack för ytterligare upplysningar Patrick. Mer än 50% var elgon från Dahl. Då är de bin med en del selektionsavel bakom sig i majoritet och borde bidra till resultatet eftersom bin flyger en del fel i bigården. Ja, det är positivt när man slipper utsätta bina för kemikalier, men bekämpning kan ibland vara nödvändigt för att inte förlora dem. Man förlorar mycket färre med bin då man använder skakburken regelbundet, men räddar desto fler. Om man använder skakburken regelbundet och behandlar alla samhällen med högre angreppsgrad än 3 % håller man nere kvalstermängden i bigården och de bästa kan visa att de är bäst så man kan odla efter dem och göra avläggare efter dem. Att ha sina bin mer än 2 km från andra bin kan vara en stor fördel.

  3. Åsa Danielson skriver:

    Jag var med på den sista kursen du nämner. Har två samhällen där det ena är en svärm som kom till oss i mitten på juni. Med tanke på det du skriver om att ha mindre mängd yngel så kan jag nämna att i jämförelse med det samhället vi köpte så har svärmen haft mycket mindre mängd yngel. Kanske ytterligare en fördel med att låta bina svärmar om det ger mindre risk för vara. Jag har beställt en skakburk från LP:s. Kan meddela resultatet senare.

    • Erik skriver:

      Hej Åsa
      Tack för din kommentar. Svärmning ger yngelpaus för båda delarna av samhället och håller nere kvalsterutvecklingen. Men om man avlar från samhällen med lite yngel, som svärmar mycket eller gör många avläggare från dem får man inte speciellt mycket honung. För en del är det OK, men inte för alla. Men bina pollinerar trakten i alla fall. Men det räcker inte för att få resistenta bin. Det bina behöver för att bli resistenta är bra kvalsterjagarförmåga, både i täckt yngel och på varandra. Om man har andras bin närmare än 2 km är det en stor fördel om de inte rövar så mycket från andra bin i dragpauser för att undvika reinvasion, och bra försvarsförmåga så de inte får in rövarbin.
      Bekämpning med tymol bör ske då det finns yngel i samhället eftersom bina då håller en bra temperatur för avdunstning av tymolen. I september är det på gränsen. Speciellt om bina har slutat yngla, vilket än del gör redan i början av augusti så det bara är kvar täckt yngel i slutet av augusti. Men är det ljungdrag håller de på länge, liksom om de har en ny drottning för året.
      Finns det inget eller väldigt lite yngel sitter en mycket större del av kvalstren på bina än under sommaren. Då kan det bli fler kvalster i skakburken än om det funnits sommarmängd med yngel. Det gör att mängden kvalster inte går att direkt jämför med värden under sommaren. 3 % i september kan visa på en mindre farlig mängd (om det är endast lite med yngel då) än 3 % på sommaren (just då vid mätningen), förutom att kvalstren då också har längre tid på sig att öka mängden ytterligare till hösten.
      Men att kolla angreppsgraden är bra. Kolla också försiktigt från båda hållen i kupan tills du stöter på yngel (man behöver inte lyfta upp kakorna bara sära på dem lite för att se om det finns täckt yngel), då kan du räkna ut hur många kakor det finns yngel på.Då får ett ”yngelvärde” att ta i beaktande då du ska bedöma kvalstermängden. Men är det mycket kvalster behandlar man gärna även om det inte finns yngel i samhället.
      För jämförelse av kvalstermängden i ett samhälle på hösten utan yngel med test på sommaren med yngel kan man tänka på att i ett normalstort samhälle har man uppmätt att 2/3 av kvalstren sitter i ynglet och 1/3 på bina. Det är av den tredjedelen man mäter med skakburken på sommaren. Kanske man inte kan säga att 3 % med mycket yngel motsvarar 9 % utan yngel, men något åt det hållet kanske.
      Det är då ännu mer anmärkningsvärt att det var så lite kvalster att det inte gav utslag hos Helena, om det inte fanns något eller bara lite yngel vid mättillfället.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *