Uttrycket ”anekdotisk vetenskap” låter som en motsägelse, eftersom en anekdot kan vara långt ifrån vetenskaplig. När vi diskuterar bin, varroa, varroamotstånd, bins beteende och liknande saker kan det vara en bra sak att tänka på hur vi argumenterar, kvaliteten på bevis för olika saker, hur vi drar slutsatser och vad sanningen är. Det är ett omfattande område för diskussion. Men jag kommer här att begränsa mig till att lite diskutera skillnaden mellan anekdoter och vetenskap.
Om någon har en annan uppfattning än du har, kan han ev försöka avfärda vad du säger genom att kalla det en anekdot. Med det ger han intryck av att rapporter kan vara antingen anekdotiska eller vetenskapliga, som om det finns bara två olika fack man kan stoppa en redogörelse i, antingen det anekdotiska, och då skulle det inte vara av något verkligt värde vid utarbetandet korrekta slutsatser. Eller också hamnar det i det vetenskapliga facket och är en god hjälp till att reda ut vad sanningen är.
Verkligheten är inte så enkel. Det är inte bara två väldigt olika alternativ när man skall karakterisera en redogörelse, ett anekdotiskt och ett vetenskapligt.
Anekdot
En anekdot är en kort, beskrivande berättelse av en enskild person eller en händelse. Den används ofta för att illustrera en poäng författaren vill få fram.
Stödjande bevis
Bevis (evidence) är allt som presenteras som stöd för ett påstående. Den starkaste typen av bevis är det som direkt bevisar (proof) vad som är sanningen i ett påstående.
Vetenskapligt bevis
Vetenskapliga bevis utgörs av observationer och experimentella resultat som syftar till att stödja, vederlägga eller ändra en vetenskaplig hypotes eller teori, föreslagna förklaringar till ett fenomen.
Förutsägelse och falsifierbarhet
De bästa hypoteserna leder till förutsägelser som kan testas. De bästa testerna av hypoteser kommer från noggrant kontrollerade och upprepade experiment som ger faktiska data. En vetenskaplig hypotes måste vara falsifierbar, vilket innebär att det är möjligt att identifiera ett möjligt utfall av ett experiment som strider mot förutsägelser härledda från hypotesen, annars kan inte hypotesen testas meningsfullt.
Reproducerbarhet
Reproducerbarhet är en av de viktigaste principerna inom vetenskapen. Det är då en hel studie eller experiment kan återupprepas, antingen av samma forskare eller av någon annan som arbetar självständigt från den första.
Statistik
Ofta idag när du producerar vetenskapliga rapporter av försök, spelar statistik en viktig roll vid presentationen av resultatet. Om du får vad som kallas en statistisk signifikans för resultatet anses det mycket pålitligt då man drar slutsatser. Statistik är ett svårt område och diskuteras på olika sätt, t ex är det viktigt att urskilja vilka slags slutsatser som en studie ger möjlighet att göra. Men det gäller naturligtvis inte bara statistik utan alla slags rapporter.
En rapports värde
Det finns inte bara två alternativ, anekdot och vetenskaplig rapport. Det finns en rad olika egenskaper hos en rapport som kan kvalificera den att placeras någonstans mellan de två ”extrema” typerna i dessa två olika begrepp. Även dessa två kan vara svåra att klart definiera.
Exempel
En anekdot som är långt ifrån vetenskaplig kan ofta kallas ett vittnesbörd, en berättelse om en händelse. Och i detta fall också en slutsats: ”Jag har ett bisamhälle som är mycket aggressivt. Det produceras dubbelt så mycket honung jämfört med mitt andra samhälle. Aggressiva samhällen är mer produktiva än snälla. ”
Sen har vi en forskare som blev inspirerad av denna anekdot och gjorde en hypotes av den sista meningen i anekdoten ovan: ”Aggressiva bisamhällen är mer produktiva än icke-aggressiva samhällen.”
Den första viktiga uppgiften är att definiera ”aggressiv”. Men låt oss säga att han använde en definition som alla kan hålla med om att den är sann (och som är det objektivt sett också). Nästa problem är att bestämma hur många bisamhällen som skall användas i testet, och arvet på drottningar i samhällena (skall de vara systrar t ex). Ungefär hälften av samhällena bör vara aggressiva och resten icke-aggressiva. Samhällena bör vara lika bistarka (från när) och ha ungefär samma hälsostatus. De arbetsbin som är döttrar till den nuvarande drottningen bör vara mycket dominerande i samhället (när ska drottningen ha tillsatts).
Dessa saker jag nämner här tas i beaktande för att undvika felkällor för att kunna få ett korrekt resultat. Det finns säkert fler felkällor att undvika.
I den ideala situationen kommer det att finnas tillräckligt med erhållna data för att producera ett resultat som statistiskt kan falsifiera eller stödja hypotesen.
Om det stöder hypotesen kan man dra slutsatsen att enligt den kunskap vi har i dag är den mest troliga slutsatsen som kommer närmast sanningen, den att hypotesen är sann. Men resultatet utesluter inte möjligheten att framtida resultat ändå kommer att kunna falsifiera hypotesen. Ny kunskap kan visa hur man bättre kan utforma ett test och undvika en felkälla som inte tidigare var känd, till exempel. Denna inställning är en grundläggande vetenskaplig hållning. Vetenskapen lämnar alltid dörren öppen för nya kunskaper som kan mer eller mindre ändra slutsatser som är gjorda i dag.
Om ingen statistisk signifikans har erhållits kan resultaten ändå peka i en viss riktning och en slutsats kan vara att hypotesen skulle kunna vara korrekt men att mer forskning behövs, förmodligen med bättre utformade test.
