Annelie Bosdotters bin

Hallsberg-Kumla bf bjuder in till avelsträff lördagen 24 oktober kl 10 – 14. Plats Garveriet, Bra & Begagnat i Hallsberg.  WGS 84 N 59 04,252´  E 15 07,739´

Fika som håller hungern borta ett tag för 50 kr, betalas på plats. Anmäl i förväg till Peter Tesell, ordf i Hallsberg-Kumla bf, tesell@telia.com

– Vi vill gärna att ni delar med er hur ni arbetar för att uppnå varroaresistens hos era bin så att de inte behöver bekämpningshjälp av er.

– Hur långt har ni kommit? En del har kommit längre än oss i Hallsberg, en del har nyss börjat sitt arbete.

Annelie Bosdotter är en av dem som berättar om sitt arbete. Hon har faktiskt aldrig haft problem med varroan. Hur kan det komma sig kan man undra.

Annelie Bosdotter är en av dem som delar med sig av sina erfarenheter. Hon har inte behandlat sin lilla Buckfaststam på 10 år, vinterförluster är normalt låga.

Om regeln fortfarande gäller 24 okt släpper vi in 50 st deltagare. Lokalen är stor så man kan sitta glest om man vill. Välkomna!

I Hallsbergsområdet har vi minskat användningen av bekämpningsmedel mot varroa under ett antal år. För drygt tre år sen fick drygt 50% bekämpning mot varroa (tymol), knappt 50% för två år sen, i år ca 20%. Det bekämpningsmedel som vi tycker passar att användas när som helst det behövs (men inte för sent på säsongen när yngelmängden är låg) är tymol.
Det finns nu ett antal samhällen som fick sin sista (senaste?) behandling 2015, ett annat 2016, ett tredje 2017, osv. Gränsen för behandling ligger på 3 % angreppsgrad, mätt gärna två ggr per år OCH koll på ev vinglösa bin som hamnat på en 0,5×0,5 masonitskiva framför flustret. Minst 3 vinglösa bin där – kolla angreppsgrad eller behandla direkt. Hur utvecklas samhället? Hur starkt är det? Hur täta eller håliga yngelramar har det?
Hur stor risken är för reinvasion är, har betydelse. Hur många samhällen per bigård man har och hur långt det är till nästa bigård. Hur stort fluster bina har avgör hur lätt eller svårt de har att försvara sitt samhälle mot inkräktare. Vi använder gärna minst 4 välbyggda kakor med 4,9 mm:s cellstorlek i mitten av yngelklotet.
Vi är tre biodlare med tillsammans ca 350 samhällen som finns i centrum av området. Hur populationen dominerar området har betydelse för den långsiktiga uppbyggnaden av stammen. Drottningarna paras i centrum av området där de flesta bra samhällena finns. De sämsta samhällena bör flyttas utanför eller till utkanten av området. Där byts drottningarna. Avläggare görs bl a från de bästa samhällena som får göra egna drottningar. Detta är viktigt för att fortplanta starka mikrobiom (mikrob-balansen i samhällena är viktiga för motståndskraften mot sjukdomsalstrande virus). Man kan också ympa avläggare från dåliga samhällen (som fått nya drottningar) med en ram med yngel från ett motståndskraftigt samhälle, för att få tillskott av duktiga arbetsbin och hjälpa till att bygga mikrobiomet och därmed immunförsvaret mot virus.

Vägen till varroaresistenta bin
Märkt på:            

En reaktion på “Vägen till varroaresistenta bin

  • juli 11, 2021 kl. 8:13 f m
    Permalänk

    Hej, Vi heter Mikael Bjusen och Ewa Nordin och har våra bin i Kungsbacka. För några år sedan började vi på allvar ifrågasätta gamla dogmer hr bin skulle skötas. Från kursen kom vi ihåg följande; Bin SKA invintras på en låda, de SKA invintras på socker (honung är tydligen farligt) och så SKA man behandla med oxalsyra i december. Idag följer vi inga av dessa dogmer utan gör precis tvärtom; vi invintrar på honung och socker på två lådor och vi använder sedan tre år ingen oxalsyra (eller nån annan stygg kemikalie). Vi håller stenkoll på nedfallet och så använder vi Varroafällor (drönarutskärning låter inget bra) som vi använder från mitten av maj till slutet av juni. en vecka in i Juni brukar nedfallet ligga på noll eller nära noll. Vid sista kollen tror jag vi såg ett varroa på totalt 16 kupor. Vår tes är att om Varroan är väldigt låg vid denna tiden (början av juli) så hinner den inte stiga särskilt mycket innan yngelsäsongen är över. Vi håller koll på nedfallet och skulle den gå över 15 per vecka gör vi mjölksyrebehandling som vi anser vara en snäll behandling. På de tre säsonger vi har kört efter den här modellen har vi gjort två mjölksyrebehandlingar totalt – två samhällen som låg lite högt på våren innan drönarutskärning. Jösses vad ilskna de äldre biodlarna blir när vi berättar hur vi gör. Vi har inte brytt oss om att göra skakprov men tänkte för verifieringens skull göra några test i år.
    mvh

    Mikael

    Svar

Lämna ett svar till Mikael Bjusen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.