8,5 miljoner till forskning på varroaresistenta bin i Norge

Norska myndigheter har anslagit 8,5 miljoner norska kronor (utökat från 5,5 miljoner) till forskning med utgångspunkt på Terje Reinertsens varroaresistenta bin i Norge. Dr Melissa Oddie, en kanadensisk forskare, kommer under två-tre år att fortsätta sin forskning på dessa bin som också hennes doktorsavhandling handlade om.

Både Melissa Oddie och Terje Reinertsen höll föredrag på den konferens som anordnades 21-23 februari i Sunne 2020 av Biodlingsföretagarna.

Dr Melissa Oddie och Terje Reinertsen höll föredrag på konferensen i Sunne 23-23 Februari 2020.

Dr Oddie upptäckte en framträdande egenskap i Terje Reinertsens bin som yttrar sig så att bina täcker av puppor i vilka det finns kvalster och täcker dem igen utan att skada dem. Avtäckningen stör tydligen kvalstrets reproduktion. Den egenskap som annars är mycket i fokus idag kallas VSH (Varroa Sensitive Hygien). Där rensar bina ut arbetsbipuppor som har kvalster (kvalster som har avkomma). VSH är inte en framträdande egenskap hos de resistenta norska bina.

Besök i Norge

Den 19 och 20 september besökte min fru Gunvi och jag Anita och Terje Reinertsens hem i centrala Norge. De bor 20 min bilresa från Norska biodlarförbundets centrum i Oslo.


Anita och Terje är trevliga och lätta att prata med. Här sitter vi vid köksbordet medan Terje gör iordning maten, utsökt torskfilé med bl a rårivna morötter i olika färger.

När vi passerade gränsen nu i höst slogs vi av hur fina asfaltsvägarna var, från små ibland slingriga lokala vägar till Europavägar. Husen var nya, stora med moderna färger som smälte bra in i omgivningen. Man tar till vara varje litet landstycke till att odla mat på. Branta sluttningar hade nyligen tröskats.

Norge är inte längre Sveriges lillebror. Det är storebror. Att komma in i Oslo idag kan man bara göra via fyra stora vägar, vilka man måste betala vägtull för att få åka på.

Forskning på Terje Reinertsens resistena bin

För en ett antal år sedan uppmärksammade en del forskare att det fanns en population varroaresistenta bin i Norge runt Terje Reinertsen. Han föredrar själv att kalla dem varroatoleranta. Kännetecknande för dem är att man inte behöver behandla dem alls mot varroakvalster, även fast det finns varierande mängder av dem under en säsong. Och så har det varit i mer än 20 år. Ja, faktiskt ända sedan kvalstret kom till Norge, så gott som. När detta gick upp för mig undrade jag varför vi inte fått reda på mer om dessa bin i bitidningar och på annat sätt.

Nu har det kommit en del spännande forskarrapporter från försök som Dr Oddie arbetat med.1,2,3,4 Försök med dessa bin var grunden för hennes doktorsavhandling. Efter det har artiklar och rapporter om Terjes bin tagit fart.

Han har målmedvetet arbetat på tillsammans med biodlare i sin närhet. I april 2019 var han en av föredragshållarna på Varbergskonferensen som handlade om friska bin som inte behöver bekämpning mot parasiter och sjukdomar, och hur man når dit. Också Melissa Oddie var där tillsammans med flera andra föredragshållare.

Varroan kommer till Terje

1994 hade varroakvalstet gjort sin närvaro såpass känd i biodlarleden i Norge att man beslutades sig för centralt att man måste bekämpa det. Man tog hjälp från länder där man hade längre erfarenhet av kvalstret. Man rekommenderade bl a s k krämerplattor som avdunstar myrsyra i bisamhället.5

Terje lyssnade noga och behandlade sina bin på det detta sätt 1994. Han förlorade 70 % av sina bin vintern 1994-95. Andra förlorade 100 %. Man nämnde sedan vårbehandling med myrsyra som ett bekämpningsalternativ. Då med färre hål i plasten runt myrsyraplattan (porös tråfiberplatta) för att avdunstningen inte skulle bli så stark. Terje använde detta på de överlevande.

Efter att ha analyserat alla resultat av bekämpningarna kom Terje och några andra fram till att skulle man förlora så mycket bin på bekämpning av kvalstret kunde man lika gärna låta bli att bekämpa, eftersom man inte förlorade mer då.

På den tiden visste man inte så mycket om betydelsen för immunförsvaret mot parasiter och sjukdomar av balansen mellan alla olika slags mikroorganiser (bakterier, virus, m fl olika slags mikrober) i levande varelser. Mikrobiom kallar man detta ekologiska system av mikroorganismer i en varelse. Vi människor har t ex ca 2 kg av dem på och i oss. Utan dem dör vi.

Mikrobiom och epigenetik

Mikrobiom6 är nu högaktuellt i forskningen, också bland bin.7 Mikrobiomet kommer i obalans då kemikalier i tillräckligt stor mängd påverkar bisamhället.8 Försvaret mot skadliga mikrober försvagas, t ex mot virus.

Ett annat hett område i forskningen är epigenetiken.9 Förändringar i hur arvet (gener/DNA) i bina används. Det är ett slags ”motsats” till (snarare komplement) hur arvet (gener/DNA) förändras genom avel (naturlig eller genom urval av biodlare).10

Inköp av aldrig varroabehandlade bisamhällen

Under 1995 ersatte Terje sina förluster genom att köpa in drygt 30 samhällen. Dessa kom från ett område dit inte varroan kommit än så dessa bisamhällen hade aldrig blivit bekämpade mot kvalstret. En del av dessa ”bisamhällen” var bara avläggare som höll på att föda upp nya drottningar av eget yngel. De inköpta samhällena blev till slut bra invintringsdugliga samhällen. Dessa var fler än de som överlevt varroa och myrsyra. Dessa var heller inte så starka men blev invintringsdugliga. Från och med vintern 1995-1996 var förlusterna återigen i stort normala, trots utebliven varroabekämpning.

På grund av de stora förlusterna av bin för flera så var ju inte reinvasionen av kvalster så stor för Terjes bin de första åren utan bekämpning. Han började också på en gång med det enkla avelskoncept han sedan hållit genom alla år. Han försökte på olika sätt identifiera de sämsta och de bästa bisamhällen då det gäller att hålla nere kvalsterpopulationen och vara tåliga mot virus.

Avelsprogrammet

Han byter drottningar i de sämsta bisamhällena. Och odlar drottningar från flera av de bästa. Han byter inte regelmässigt drottningar som blivit gamla. Bara då bisamhällen är dåliga, vare sig drottningarna är unga eller gamla. Bisamhällen får gärna byta drottningar själva. Odlade drottningar paras företrädesvis i centrum av ett område där man ser till att ha bra samhällen. Det blir då vad man kallar populationsparning, inte linjeavel, inavel eller stationsparning med en liten systergrupp av drönarproducenter. Inte heller används inseminering. De senare alternativen kan behövas ibland för att hindra utarmning av de goda egenskaperna i en population beroende på hur nära andra slags bin är. På detta sätt upprätthålls en hög vitalitet och genetisk variation hos Terjebina.

Terje byter drottningar i den sämsta tredjedelen av sina samhällen varje år. Han odlar nya drottningar från de 10 % bästa, de som är duktigast på att lägga ägg och de som är snällast.

Terje trodde inte att det skulle räcka med den buckfastvariant av bin han hade från början utan provade andra buckfastvarianter och en del andra varianter av bin. Idag är Terjes bin helt enkelt Terjebin.

Liten cellstorlek

Terje tog del av mycket information för att göra så mycket han kunde för att hjälpa sina bin. Från Hans-Otto Johnsen, en biodlarkollega, började han få vaxmellanväggar med prägling för små celler strax efter 2000. Först minskade han cellstorleken till 5,1 m, sedan till 4,9 mm. Nu håller han på att skaffa en egen, närmast kommersiell utrustning för tillverkning av vaxmellanväggar.

Andra resistenta bin

För 10 år sedan skaffade han 14  norska carnicadrottningar (krainerdrottningar) parade i ett renparningsområde i Norge. Dessa drottningar sattes till i avläggare från Terjebin. Avläggarna placerades hos Roar Øim ca 60 km från Terje. De är också ganska isolerade från andra bin. Idag utgör den populationen drygt 70 bisamhällen. Alla nya drottningar paras på den platsen. Dessa samhällen är aldrig behandlade mot varroa. Den biodlaren har alltid haft mycket låga vinterförluster. Kanske man kan göra så här om man vill få fram varroaresistenta bin av andra sorter än Terjebin.

Terjedrottningars resistens

För ett antal år sedan inköptes ett antal Terjedrottningar till några olika universitet i Europa. Från Schweiz har jag hört resultat hur de klarade sig. De sattes till i avläggare av lokala bin skötta på traditionellt sätt. Efter tillsättningen av dessa drottningar behandlades inte dessa avläggare mot varroa. Samhällena klarade mycket bra av att fungera utan bekämpning mot kvalstret.

Området med Terjebin växer

Terje har alltid velat hjälpa kollegor och nybörjare. Han har hållit nybörjarkurser i många år. Många nybörjare hjälper han sedan med avläggare. Han är ordförande i lokalföreningen sedan 20 år tillbaka och vice ordförande i distriktet sedan många år. En gång i månaden från april till september har lokalföreningen en träff i hans trädgård. Det kommer i genomsnitt 30-35 st.

En färdiginvintrad avläggare i september 2019

Det finns nu 1500-2000 Terjesamhällen runt om i Norge. Det är ca 100 biodlare som har dessa och de behandlar inte mot varroa. De flesta av dessa finns i det område där Terje bor.

Referenser

1. Oddie, M.A.Y., Dahle, B., Neumann, P. 2017. Norwegian honey bees surviving Varroa destructor mite infestations by means of natural selection. PeerJ 5:e3956 – https://peerj.com/articles/3956

2. Oddie, M.A.Y., Dahle, B., and Neumann, P., Reduced Postcapping Period in Honey Bees Surviving Varroa destructor by Means of Natural Selection, MDPI: Insects 2018, 9(4), 149 –  https://www.mdpi.com/2075-4450/9/4/149

3. Oddie, M., Büchler, R., Dahle, B. et al. Rapid parallel evolution overcomes global honey bee parasite. Sci Rep 8, 7704 (2018) doi:10.1038/s41598-018-26001-7 –  https://rdcu.be/bZasw

4. Oddie, M.A.Y., Neumann, P. & Dahle, B., Cell size and Varroa destructor mite infestations in susceptible and naturally-surviving honeybee (Apis mellifera) colonies,  Apidologie (2019) 50: 1. – https://doi.org/10.1007/s13592-018-0610-2

5.  Ett stycke mjuk board (15x17x1 cm), indränkt med 250 ml 85-%-ig myrsyra. Inlagd i en tät plastpåse med 10-15 runda hål i plasten på varje sida. Från dessa hål avdunstade myrsyran. Krämerplattan beskrivs här: https://wiki.bienenzeitung.de/index.php?title=Kr%C3%A4merplatte

6. https://golden.com/wiki/Microbiome

7. https://mbio.asm.org/content/7/2/e02164-15

8. https://doi.org/10.1073/pnas.1314923110

9. https://en.wikipedia.org/wiki/Epigenetics_in_insects

10. https://www.whatisepigenetics.com/the-epigenetics-of-honeybee-memory-offers-a-glimpse-into-our-own-minds/ ; https://doi.org/10.3389/fnmol.2016.00082

Varroaresistenta bin i Norge

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.