I slutet av december brukar jag få tid att fylla i en Excel-applikation med siffror från året som gått avseende bisamhällena. Det hjälper mig att identifiera de bisamhällen som ska få sina drottningar utbytta den kommande säsongen och att hitta bra bisamhällen att odla drottningar ifrån.

Jag fokuserar på varroaresistens, bra skörd, lätthanterlighet, bra temperament och svärmtröghet. Jag håller ordning på moderlinjen hos drottningarna i bisamhällena så jag har en viss uppfattning om härstamningen. Efter några generationer är det kanske inte så meningsfullt längre. Tidigare när jag använde isolerade parningsplatser där jag använde systerdrottningar som gav drönare hade jag fina stamtavlor med härstamning också på faderssidan. Nu anger jag bara bigården där drottningarna är parade. I de flesta av dessa är det dock bara Elgondrönare som påverkar parningen, så det blir ”renparat”. Men om någon annan drönare lyckats hålla sig framme kanske det blir bra i alla fall. Det är ju prestationen som avgör till slut. Och blir det inte bra, selekteras det bort, med inslag av icke-Elgon eller bara Elgon.

 

Fokus på egenskaper

A.  Utvärderingen för varroaresistens sker i en slags två-stegs trappa:

  1. Varroapopulationen tillåts växa tills den (eller inte) blir så stor att ett eller fler vinglösa bin syns framför flustret. Det tolkar jag som för mycket av Deformed Wing Virus (DWV). Detta virus är det som är vanligast i samband med varroa. Då får samhället en eller två bitar wettexduk, drygt 5×5 cm stora, som innehåller drygt 4 gram tymol var. En bit vanligen om samhället är litet svagare, t ex på våren. Men ett starkt samhälle på sensommaren kan få det ”för säkerhets skull” om ett vinglöst bi visar sig. Sannolikt kanske det inte hade inte behövt det. Om det fortfarande finns vinglöst 7-10 dagar senare mer tymolbitar, etc. Detta görs normalt utan hänsyn till om det finns skattlådor på samhället (men om fulla skattlådor ska bort om vecka väntar jag tills då). Oftast blir det så att tymol ges antingen tidigt på säsongen före nektardrag eller sent, efteråt. Tymol går mest in i vax och trädetaljer i kupan och ventileras bort igen så snart chansen ges. Honungen har aldrig smakat tymol hos mig.
  2. Då kandidaterna för att bli avelsdrottningar har identifierats – de som inte behövt tymol längst tid och ändå ger en honungsskörd över medel – då skall de testas för VSH-egenskapen i maj kommande säsong, om de har övervintrat och utvecklas bra. 2014 testade jag dem efter att jag använt dem nästan färdigt pga tidsbrist.

B.  Honungsskörden jämförs för alla relevanta bisamhällen. Det görs i form av en rankinglista där honungsskörden uppskattas med hjälp av olika kriterier istället för att använda de exakta skördarna. Det skulle inte bli korrekt pga olika förutsättningar i olika bigårdar. Nu blir det i alla fall mer korrekt även om exakthet inte går att uppnå.

Hänsyn tas till bistyrkan på våren strax efter rensningsflygningen (sent i mars/tidigt i april), skördens storlek (inkluderat en uppskattning av mängden honung som lämnas åt bina) och om bin har tagits ifrån samhället till avläggare och/eller parningskupor. Hänsyn tas också till bistyrkan sent på hösten då de gamla fältbina har dött, vanligtvis i november. Ett kalkylerat genomsnitt beräknas för varje bigård där relevanta bisamhällen ingår i beräkningen. För svaga samhällen på våren, sådana som svärmat av samhället mycket eller är synbart försvagade av sjukdom (sannolikt mest virus pga varroa) tas inte med i beräkningen av genomsnittet. Sedan beräknas ett ”selektionsgenomsnitt” för alla bigårdar (för 2014 91 kg). Så jämförs varje bigårds genomsnitt med bigårdarnas genomsnitt och en uppräkning eller nedminskning beräknas för varje samhälles kallkylerade honungsskörd utifrån detta. Det är detta slutligen kalkylerade värde för skörden som ligger till grund för betyget i rankinglistan.

Varför jag kommit att använda en 9-gradig skala vet jag inte riktigt, men så blev det för många år sedan (1–1,5–2–2,5–3–3,5–4–4,5–5). För att komma ifråga som avelssamhälle så vill jag att ett samhälle åtminstone ska ha 3,5 för skörden i rankinglistan. Det betyder över medelskörd. Ibland kan jag av olika skäl fundera på ett samhälle som har värdet 3.

C.  Jag använder nästan aldrig en drottning i aveln som har svärmat. Då måste det finnas ett bra skäl till det, t ex att jag vill testa den här drottningen från väggen – http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=558http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=570 . Om en dotter till svärmdrottningen inte byts (av mig) i det samhälle som blir kvar efter att svärmen gått, måste hon först bevisa sig värdig under kommande säsong (-er), som alla andra nya drottningar.

D.  Jag undviker att använda ett bisamhälle med dåligt temperament i aveln, och gör det mycket sällan. Jag gjorde ett försök 2013. Faktiskt är en av hennes döttrar en kandidat för att bli avelssamhälle 2015, med mycket bra temperament, men genomsnittet för döttrarna är inte bra. Men dåligt temperament är dock en egenskap som är bland de lättaste att förbättra genom selektion.

 

Rankinglistan 2014

Låt oss titta på rankinglistan för 2014. Viktigast är hur många år bina i ett samhälle inte har fått tymol (och deras släktingar i samma och tidigare generationer i samma samhälle). Ibland kan en avläggare ha gjorts från ett samhälle tidigt på säsongen innan detta fick tymol. Det kan ha hänt mer än en gång under det aktuella bisamhällets historia. De bästa samhällena hamnar i topp på rankinglistan.

Noll gram tymol skall ha använts föregående säsong (2014), för att komma ifråga som avelsdjur det aktuella året (2015). Och ett sådant samhälle skall inte ha startats som en avläggare detta år utan tymol (2014), utan skall ha övervintrats som ett stort samhälle minst en vinter med samma drottning. Kanske startades det 2013 som ett nytt samhälle. Och det skall naturligtvis ha gett bra skörd över medel 2014. 2014 är det första året jag har samhällen som inte har smakat tymol under två år som stora samhällen med samma drottning (2013 och 2014).

Namnlista tymol14 etc.xls Klicka på listan för att få den större och mer läsbar. Klicka på returpilen uppe tiull vänster för att komma tillbaka till texten.

Bland de 11 högst upp på rankinglistan har ett samhälle för dåligt temperament, 3 har drottningar födda 2014. Två var avelssamhällen redan 2014. Dessa kan vara tillräckligt bra att användas också 2015 – H112 och H105.

Nummer 6 på listan kommer inte ifråga för 2015 då samhället svärmade. Men jag håller samhället under observation för att se om dottern kanske kan komma ifråga för avel 2016. Det gav en bra skörd. Nummer 7 har inte ett bra temperament. Drottningen är parad i utkanten av Elgon-området och kan ha inflytande från icke Elgon-drönare. Men vad gör det om egenskaperna är bra. Humöret är det dock inte i detta fall. Men om jag inte haft några andra samhällen att välja bland… Nummer 9 är en avläggare i år från H112 som gjorde sig en egen drottning. Kanske ett avelssamhälle 2016? Nummer 11 bytte drottning själva tidigt på säsongen. Kanske ett avelssamhälle 2016?

Nummer ett på rankingen är drottningen från väggen (se ovan). Jag har angett 2008 som sista året med tymol för henne, bara för att få ett årtal på listan. Sannolikt har bina i hennes samhälles föregångare aldrig smakat tymol, eller något annat varroabekämpningsmedel. Detta samhälle är kanske inte lika resistent som mina egna bästa samhällen. Eftersom bina levat för sig själva har de aldrig varit utsatta för reinvasion av kvalster. De har så gott som varje år haft ett yngelavbrott då samhället svärmat. De har inte haft så mycket yngel då utrymmet sannolikt är mer begränsat än i en kupa som biodlaren utökar utrymmet i. Men jag kommer att odla ett litet antal döttrar. Nummer 3 kommer ifråga som ev avelssamhälle, trots att skörden endast är medelmåttig. Det beror på att bina som slutligen formade detta samhälle fick tymol senast 2011.

2014 hade avelssamhällena varit utan tymol en säsong som stora samhällen (2013) och inte två eller fler som de bästa inför 2015. De bästa ”en-säsongarna” som kommer ifråga för 2015 är nummer 28, 29 och 30.

Säsongen 2014 gav jag tymol då jag såg ett vinglöst bi eller fler utanför ett samhälle på masonitskivan. Tidigare säsonger väntade jag till jag såg minst två. Ytterligare tidigare till jag såg minst tre. Gränsen för tymol har blivit hårdare. På det viset tror jag att jag får ett bättre urval och snabbare framgång. Det är tack vare avelsframgångarna som denna hårdare linje är möjlig. Om man inte har bin som selekterats för varroaresistens är det nog ett vinglöst (och inte fler) som är gränsen för tymol, då oselekterade bin inte lika snabbt slänger ut virusbemängda bin.

Tidigare år än 2014 hade sannolikt många av de samhällen som fick 4 gram tymol inte fått någon tymol alls. Om man tittar på rankingen med detta i minnet skulle också nummer 50 och 51 ev kunna komma ifråga som avelssamhällen. Nummer 50 användes 2014 som avelssamhälle, med som det verkar bra resultat.

 

Byt dessa drottningar

Nästa alla av de samhällen som fick 16 gram tymol eller mer kommer att få sina drottningar bytta 2015. De utgör ca en tredjedel av alla samhällen och de är de viktigaste att få identifierade. En del har gett mycket bra skördar. Ett samhälle som inte selekterats för varroaresistens behöver vanligtvis få minst 50 gram tymol per år. Det motsvarar två byttor Apiguard. De som fått nya drottningar födda 2014, döttrar till avelsdrottningar, kommer naturligtvis inte att få sina drottningar utbytta 2015

Namnlista tymol14 etc.xls Längst ner på rankinglistan.

Våren kommer att visa hur bra samhällena övervintrat och hur bra de utvecklas utan att visa att de behöver tymol. I maj 2015 planerar jag att testa fler samhällen avseende VSH-värdet än 2014.

Utvärdering av säsongen
Märkt på:        

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.