Röverinätet motverkar reinvasion av varroakvalster

Sibylle Kempf i Tyskland delar med sig av sina tankar och erfarenheter av att använda röverinät i sitt arbete att hjälpa sina bin att utveckla varroaresistens. Bilden på bigården där bisamhällena står tätt tillsammans är inte en av Sibylles bigårdar. Det är så man bör undvika att placera sina samhällen.

I naturen skulle bina aldrig leva tätt på varandra. Att leva så nära som oftast är fallet i våra bigårdar främjar sjukdomsspridning och kvalsterspridning mellan bisamhällen. Det blir då stora svårigheter att urskilja vilka samhällen som är bättre än andra att göra avläggare från eller att odla drottningar från.

 Jag har placerat mina samhällen flera meter från varandra och med flustren åt olika håll. Inte heller har jag placerat många samhällen på varje plats. Det är några åtgärder man kan göra för att motverka felflygningar och röveri som är sådant som medverkar till reinvasion av kvalster.

Eftersom ingen av oss där jag bor har stora områden för oss själva, måste vi tänka på vad som kan vara till hjälp för att undvika de nackdelar som det innebär att det finns så många bisamhällen på små områden. Jag tror att ställa upp samhällena med några meter avstånd och placera flusteröppningarna i olika riktningar hjälper mycket.

 Röverinätet har i år haft öppningen vänd uppåt. Jag undrade om det skulle innebära problem för samhället. Men det gjorde det inte. Bina har städat sina samhällen bra. Här släpar de ut en geting som vågat sig in i samhället. Friska och harmoniska samhällen kan försvara sig bra mot getingar.

Dessutom kan man använda hjälpmedel för att hindra röveri, både uppenbart kraftigt röveri och så kallat tyst röveri som kan vara svårt att upptäcka, men kan orsaka en hel del så kallad reinvasion av kvalster. Små flusteröppningar och röverinät året runt har inte inneburit några nackdelar med ventilation eller trafiken in och ut till mina samhällen, även fast jag har så kallad fast botten (alltså ej nätbotten). Jag har också sett att bina inte har haft några problem att städa, t ex dra ut döda bin. Se bilden där bina drar ut en geting.

Här har amsamhället som gjorts iordning med yngelramar över spärrgallret och fått ett extra fluster för att släppa ut drönare som följt med. Flustret förseddes med röverinät för att förhindra röveri den vägen, speciellt vi dragpauser.

När du gör ett amsamhälle där du placerar omlarvade cellkoppar vid drottningodlingen, kan du använda röverinätet över ett extra fluster över spärrgallret för att släppa ut drönare som följer med yngelramar som flyttas upp över spärrgallret.
Så du kan sätta på lådan med yngelramar ovanpå yngelrummet för att göra ett amsamhälle för täckningen av drottningcellerna du fått frama utan att skaka av bin. Bina kan med röverinätet på plats skydda honungen lättare från rövarbin.

Felflygningar reduceras kraftigt med ett röverinät på plats. Om andra biodlare inom 2 km skulle använda röverinät på sina samhällen skulle mina samhällen förhindras att röva från dessa så att reinvasion den vägen förhindras om kvalstermängden skulle stiga i mina grannars samhällen.

Jag beräknar att felflygningar förhindras med cirka 40% med röverinät på plats. Jag gjorde den uppskattningen när jag jämfört de ljusare färgade elgonbina med mina grå krainerbin. Inte mycket blandning alls mellan samhällena, inte ens drönare flög fel.
Röveri inom bigården har helt förhindrats. Därför är det möjligt att placera svaga samhällen, t.ex. små avläggare och starta upp dem även i dragpauser då de med röverinät är mycket väl skyddade.
Om alla biodlare skulle använda röverinät skulle det också göra så att mina samhällen slipper reinvasion av kvalster från andra biodlares bin. Därmed hindras spridning av kvalster.
Den enda nackdelen jag har funnit är att bin kan lättare bli offer för getingar och trollsländor. Ibland flyger bina inte ut, utan stannar bakom nätet när en geting håller på och jagar därutanför. Men om getingen ger sig in i kupan, så gör bina en boll omkring den och dödar den.
Jag tror att jag kommer att placera röverinäten så att öppningarna blir åt sidan den kommande säsongen, för att underlätta för bina att flyga ut och komma tillbaka, och att städa ut skräp.