Dagsläget 23 mars för Bengt Nihlgårds biodling

Idag känner jag mig riktigt nedstämd, för nästan alla mina bin har gått åt denna sega vinter. Solen skiner för en gångs skull, men det är flera minusgrader och det finns nästan inga bin kvar i i de 12 samhällen jag har i trädgården. Och de samhällen som fanns som knytnävstora klumpar för några veckor sedan har nog inte klarat den nuvarande sega och kalla perioden med 10-12 minusgrader på natten. Trots att det finns massor med mat kvar. De kan inte förflytta sig i den här kylan och orkar inte hålla värmen. Ingen tvekan om att det är neonikotinoider, nu för andra året i rad för min del. I förrfjol blev det problem bara med ett par samhällen, men i fjol samlade de inte som de brukar och flera avläggar-drottningar bara försvann efter kläckning. Så skyller man alltid på vädret. Men odlare uppe på Linderödsåsen klagade inte, trots att de hade sämre väder. De kunde få riktigt bra skördar och bisamhällena utvecklades gott och ser bra ut även nu. Men med vårraps inom km avstånd går det inte längre att bedriva biodling om det är clothianidin-betat utsäde!
Jag fick igår rapport från ett par gamla biodlare i Östergötland som råkat illa ut i flera års tid. De har 40 års erfarenhet av biodling och har inte kunnat förklara vad som hänt med bina. En hade haft 10 samhällen där bina bara ”försvann” eller låg döende utanför kuporna under sensommaren. Klar förgiftning men ingen lyckades förklara det hela. Den andre har två år i rad blivit av med sina 3 samhällen och nu ger han upp. Bina bara försvinner och då är det inte roligt längre.
Vår bitillsynsman härnere hade 14 samhällen på vårraps i fjol. För ett par veckor sedan var 6 helt utdöda; nästan inga bin fanns kvar på bottnen. De övriga 8 samhällena har han heller inget hopp om eftersom det bara fanns en liten klump bin kvar.
För flera av oss är detta ren katastrof för odlingen. När man så hör att trögbockarna i EU inte lyckas fatta vad det rör sig om utan 9 länders representanter sätter sig emot ett två-årsförbud mot de tre giftigaste neonikotinoiderna, ja då blir man verkligen ledsen. Fransmännen löste det här redan på 1990-talet och fick igenom förbud. Varför kan vi inte ta eget beslut om förbud i Sverige?
Kunskap om hur naturen fungerar och vad som är bra för både oss och för växter och djur, finns knappast hos beslutsfattarna på EU-nivå. De styrs av förtal från kemikalieindustrin om att det blir ekonomisk kollaps om man inte får använda gifterna. Och många jordbrukare tänker inte heller så långt, tyvärr.
Den ekologiska odlingen ökar dock, så man får inte ge upp hoppet om en ljusnande framtid. Men det lär inte bli i år för i EUs livsmedelskommission har man skjutit upp beslutet med 10 veckor från nu. Då är vi mitt i juni månad och då lär betat utsäde redan vara sått.
Bengt Nihlgård