Skakburken för att räkna kvalster snabbt

Jag räknar inte kvalster. Det beror inte på att jag anser att det inte är fördelaktigt. Jag hinner helt enkelt inte med. Däremot bedömar jag kvalstermängd på annat sätt, t ex förekomst eller inte av vinglösa bin, tätt yngelklot, dvs utan många ”hål”, celler utan täckt yngel (åtminstone på flera ställen) eller inte, svag utveckling eller inte, mycket eller få döda ungbin framför flustret, glansiga eller matta bin, frasigt jämnt hummande ljud eller oregelbundet irriterat ljud, mer lättirriterade bin än vanligt i den kupan. Erfarenheter som kommer med åren.

Dock det är bra i olika sammanhang att kunna avgöra kvalstermängden mer säkert (helt säkert går kanske inte om man inte avdödar samhället och räknar kvalster på bin, på bottnen och in ynglet). Här är alkoholmetoden en användbar metod som verkar vara den mest tillförlitliga. Den kan utföras på olika sätt. Här beskriver jag en ganska enkel och ganska snabb metod. Randy Oliver i Kalifornien använder den. Han använder en skakburk, Beeshaker kallas den. Här kan du see hur man snabbt gör en själv med hjälp av två lämpliga plastburkar med skrivlock som det t ex har varit jordnötssmör i. http://scientificbeekeeping.com/sick-bees-part-11-mite-monitoring-methods/

1.   Fyll den ena burkan först med ett par dl t ex T-sprit (T-röd). Fyll på med 1 dl (ca 300) bin. Använde ett decilitermått för 1 dl. Skaka ner bin från en ram nära yngelklotet men utan yngel så att du slipper leta efter drottningen. Det är inte så lyckat att få med henne. Därför går det allra snabbast att ta en ram i mitten av den första skattlådan över spärrgallret. Skaka av bina i en tillräckligt stor plastback. Ös sedan upp 1 dl eller drygt det med decilitermåttet och häll i bina i burken med spriten. Bilderna använda med tillstånd av Randy Oliver.
2.    Sedan skakar man burken i 1 minut, vänder på den så bina nu blir kvar i den övre delen på grund av nätet mellan burkarna. Spriten och kvalstren och en del annat hamnar i den del som nu är bottendelen. Lyft upp burken.
3.    Studera bottnen och räkna kvalstren. Skruva isär burkarna. Kasta bort bina, skölj ur den burken. Sila spriten genom en kaffesil och återanvänd spriten, häll i den rengjorda burken. Skölj ur den andra burken. Testa nästa samhälle.

Eric Erickson hade gränsen först vid 15 kvalster per 100 bin, alltså 45 kvalster på 300 bin för att avgöra när han skulle ta undan ett samhälle och behandla det i sitt avelsprojekt för varroaresistens i södra Arizona på 1990-talet. Den gränsen sänkte han sedan till  10 kvalster per 100 bin. Detta alltså under säsongen då det fanns yngel i samhället.

Randy Oliver och många andra använder idag gränsen 3 kvalster per 100 bin för produktionssamhällen då man bör behandla mot varroa för att inte riskera produktionsnedgång och senare överlevnadsproblem. Också under yngelsäsong.

Leif Strömberg använde gränsen 5 kvalster per hundra bin då bina är nästan yngelfria i oktober. Över den gränsen behandlade han mot kvalster med oxalsyra för att säkerställa övervintring men framför allt en problemfri vår och sommar nästkommande säsong.

Om man vill kalibrera denna metod mot naturligt nedfall kan man göra det för att jämföra med Jordbruksverkets råd för bekämpning vid olika mängder naturligt nedfall. Strömberg finner liten korrelation mellan de två metoderna. Något som borde utforkas mera. Andra som genomfört omfattande skakburksmätningar menar att 3 % korrelerar ungefär mot 1-2 kvalster i dagligt naturligt nedfall under yngelsäsongen. Alkoholmetoden är sannolikt den mest tillförlitliga, för att göra urval i ett avelsarbete för varroaresistens.