När bina dragit ihop sig ordentligt i vinterklot ser man bistyrkan inför vintern. Har de dragit ihop sig mycket och lämnat flera ramar tomma på bin tar jag bort en eller fler ramar och ersätter med isoler-”ramar” tillsågade av markskiva av olika tjocklekar. Bina äter inte upp dem lika fort som lös cellplast (frigolit). De borttagna ramarna förvaras i staplar i uthus med tät botten och tät täckskiva mot möss och råttor. Dessa ramar ges till våren till behövande och till avläggarbildningen i slutet av maj, början av juni.
Mina samhällen övervintras normalt på tre lådor shallow (ramar 448×137 mm) med 12 ramar i varje, kvadratiska lådor ungefär. Volymen för en sådan låda är lika med volymen på en 10-ramarslåda medium (3/4-Langstroth). En av mina lådor motsvarar ca 0,86 låda LN. I översta lådan är det mycket honung av vad sort det vara må. Sedan fylls på med upp till 30 kg foder för ett starkt samhälle. Inte för att bina behöver det för övervintringen, utan för att de ska yngla ordentligt fr o m mars utan drivfodring.
När bina sitter i vinterklot fyller de inte alla kakgator i alla tre lådorna, även om de är fulla med bin då man ger sockerlösning till vintern i slutet av augusti/början av september. I genomsnitt sitter bina sammanpackade i ca 7 hela kakgator i två lådor. Då sitter en del bin i understa lådans överdel och en del i undre delen av översta lådan, ibland ända upp till plasten. Nu har de gamla dragbina gjort sitt och det är vinterbina kvar. En sådan bistyrka motsvarar drygt en LN-låda fullpackad med tätt sittande vinterklotsbin . Minsta bistyrkan ligger på ca 4 kakgator, lite väl lite tycker jag. Från ett sånt samhälle tar jag bort 6 ramar. 5 kakgators styrka tar jag bort 4-5 ramar. 6 kakgator – 3-4 ramar. 7 kakgator – 1-2 ramar. Mer än 8 kakgator – inga ramar tas bort.
Största bistyrkan var nu på 10 kakgator – se upp till våren, de kan behöva en låda tidigt i april!
Vad händer om du låter bli att ta bort?
Jag får inga foderramar att ge till de behövande i vår, alternativt ta bort från dem som har för mycket då. Men det blir besvärligare då det säkert är bin i vägen. Nu är ramarna bifria och bina stilla. Och jag har ramar till avläggarna. Jag slipper fodra med sockerlösning. Så har det i alla fall fungerat under alla år jag gjort så här. Sen får jag en bra uppskattning av bistyrkan efter säsongen. Den sätter jag in i min beräkningsformel för att jämföra bisamhällenas produktionsförmåga. Jämfört med bistyrkan tidigt på våren och medelskörden i bigården. (Jag kan i o f sig göra samma uppskattning utan att ta bort ramar, men jag slår så att säga flera flugor på smällen.) En inte alldeles exakt metod men ger en fingervisning om skördekapacitet att ta hänsyn till tillsammans med andra hänsynstaganden i avelsurvalet. Viktigast är nog varroaresistensförmågan. Men jag vill ju ha honung också.