En elgonbiodlare

Föreläsningar är en trevlig aktivitet för lokalföreningar och distrikt. För ett tag sedan var jag och föreläste i Valdemarsvik. Man möter många nya ansikten och erfarenheter. Till exempel det godaste kaffet jag druckit på länge – nybryggt, på pizzerian i Valdemarsvik.

Jag delade erfarenheter om resistensavel mot varroa och aveln med elgonbin. En av de trevliga biodlare jag träffade var David Fogelberg. Varför jag skriver om honom här beror på de erfarenheter han har av elgonbin.

För ett antal år sedan hade David inget vindskydd framför kuporna. Då hade han 15-20 % i vinterförluster. Sedan han satte upp vindskyddet har vinterförlusterna sjunkit till under 10 %. Men 2017 fick en del samhällen gammal foderlösning. Dessa samhällen fick utsot och vinterförlusterna blev därför högre. Det finns fler än David som rapporterat om högre vinterfluster och utsot då de använt gammal färdiglösning på hink. Sannolikt har den s k HMF-halten ökat under lagringstiden. Bin tål HMF dåligt (Men det är inte farligt för människor, finns mycket i t ex bränt socker.)

Davids första elgondrottningar

För fyra år sedan köpte David tre elgondrottningar av mig. Två accepterades. När han bytt drottningar till döttrar av dessa i resten av sina samhällen kunde han sköta bina med kortbyxor och utan slöja. Det är nog bra att ha åtminstone slöja för säkerhets skull.

– Men då använder du rökpusten, kommenterade jag.

– Javisst, svarade David. Jag pustar i flustret och väntar en stund. Pustar lite ovanifrån och väntar lite med kupan öppen. Sedan går det fint att jobba lugnt tillsammans, bina och jag.

Davids elgonbigård idag

I sju av samhällena idag finns döttrar till dessa första två elgondrottningar. De är parade i hans bigård. I det åttonde samhället finns den ena av de ursprungliga drottningarna, nu fyra år gammal.
I år köpte han tre nya elgondrottningar från min och Radim Gavlovskys odlingar. Sammanlagt alltså 11 samhällen i hans bigård numera. David använder uppstaplingskupor med lågnormalmått på ramarna. Han använder standardvaxet i Sverige med 5,1 mm cellstorlek.

Grannbiodlaren

Det är ca 1 km till tre bigårdar som en och samme biodlare har. Det är ca 15 buckfastsamhällen i varje av dessa bigårdar. Inom 20 km från hans elgonbigård har denne biodlare sammanlagt ca 900 bisamhällen.

Små mängder varroa

2017 behandlade David sina samhällen med sublimerad oxalsyra (”förångad”) i början av december då det var några plusgrader ute. Från de flesta ramlade det under 15 kvalster av behandlingen. De som det ramlade mer än 15 från behandlade han en gång till. Från det som det ramlade mest kom det 30-40 kvalster första behandlingen.

Jag påpekade för honom att det var mycket små mängder. Samhällena hade säkerligen inte behövt någon behandling.

Skakburkstest

Jag föreslog att han i år skulle göra ett skakburkstest (se t ex: http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=64843) innan han beslutade sig för att behandla. Det var i mitten av oktober jag pratade med honom om det. Då har elgonbin inget yngel så jag påpekade att ett skakburkstest då inte är direkt jämförbart med ett sådant prov under yngelsäsongen. Då finns nämligen ca 2/3 av kvalstren i det täckta ynglet och inte på bina. Det betyder att ett skakburksprov vid yngelfrihet skall delas med 3 för att få ett värde som är ett jämförbart med ett prov taget under yngelsäsongen.

David har gjort en tabell över sina mätningar i höst. Man ser att en del döttrar har lite mer kvalster än andra. Och en del samhällen har mycket få kvalster. För avelsvärdet av dessa samhällen hade det varit bra att vänta med ev behandling till våren, men då hade vi inte sett dessa jämförande siffror. Man kan i alla fall se att det finns intressanta samhällen att undersöka mera. Ja, egentligen alla samhällena är intressanta.  Man kan också konstatera att biodlaren med 900 samhällen högst sannolikt skött varroabekämpningen av sina samhällen bra annars skulle man kunna tänkt sig att kvalstermängderna här skulle ha kunnat vara högre pga reinvasion. Man skulle också ev kunna dra slutsatsen att en elgondrottning som parar sig med några andra drönare än elgon inte är en katastrof. Detta pga att en drottning parar sig med så många som ca 20 drönare i genomsnitt. Sannolikt har åtminstone en del elgondöttrar parat sig med fler än bara enstaka buckfastdrönare.
Tre samhällen, 4,5 och 6 befann sig inte hemma hos David under 2017 utan i lokalföreningens föreningsbigård. Där finns det också bara döttrar till Davids första elgondrottningar. Davids kupor togs hem i maj 2018. Samhällena var starka och lämnade avläggare all tre. Den nya drottningen i kupa 5 är en dotter till nr 4 (en svärmcell därifrån).

Angreppsgrad och behandling

David gjorde skakburksprov från ca hälften av sina samhällen i tredje veckan av oktober. Det samhälle som hade mest visade 7 kvalster. De som hade minst var två av de nya drottningarna från i år, 3 resp 4 kvalster. 7 kvalster motsvarar en angreppsgrad under yngelsäsong på under 1 %. Samhällena behandlades senast för ett år sedan.

I mitten av november behandlade David alla 11 samhällena med sublimerad (förångad) oxalsyra. Nedfallet av kvalster efter behandlingen varierade mellan 2 och 150 st. Då det gäller de samhällen som tagits skakburksprov på, varierade nedfallet mellan 7 och 92.

Man kan se ett samband mellan angreppsgraden av kvalster och nedfallet av kvalster efter behandlingen. Men det syns inget linjärt samband, vilket kan ha olika orsaker. Men angreppsgraderna man fått från mätningarna är dock tillräckligt bra för att ge ett tillräckligt tillförlitligt underlag för att kunna fatta ett beslut om man ska behandla snarast eller om man kan vänta till våren. Så var det också i det här fallet med Davids bin. Han skulle ha kunnat vänta till nästa skakburkstest till våren. Och då gjort nya skakburkstest för att se om angreppsgraden var över eller under 3% (fler eller färre än 9 kvalster på 1 dl bin, 300 bin). Men då hade vi inte fått se de här jämförande siffrorna.

Varroamängd inför vintern

Jag kommer ihåg ett möte med nordiska birådet för många år sedan. Då sades det från svenskt håll att målet med varroabehandlingen var att alla samhällen skulle invintras med mindre än ett par hundra kvalster. Från finskt håll satte man gränsen till 100 kvalster.

Slutsatser

Jag konstaterar två saker:

– Inget samhälle hade egentligen behövt någon behandling för att klara vintern.

– Skakburksproverna gav tillräckligt bra underlag för beslut att man hade kunnat låta bli behandling nu och göra nästa skakburksprov i början av maj.

Tack David

Men om inte David hade gjort både skakburksproverna och oxalsyrabehandlingen hade vi inte haft de här siffrorna. Man ska nog också påpeka att man inte ser något linjärt samband mellan angreppsgraden från skakburksprovet och nerfallet efter behandlingen. Det kan bero på flera olika saker. Det skulle kunna vara intressant att reda ut, men det räcker nog att konstatera att siffrorna är tillräckliga för att ge ett tillräckligt bra beslutsunderlag.

Och det viktigaste i allt avelsarbete för alla biodlare är alltid att identifiera de sämsta samhällena och byta drottningar i dessa. De får drottningar eller drottningpuppor, gärna från några av de andra bisamhällena man har.