Innan varroan kom förekom enstaka bin med outvecklade/missbildade vingar på våren. Kanske var det inverkan av viruset DWV, Deformed Wing Virus. Men det kan också ha varit kylt yngel under slutfasen av puppans utveckling till färdigt bi då vingarna bildas. Kalla nätter och mycket yngel i förhållande till bimängden kan ha gjort att en del yngel i ytterkanterna fick dåligt utbildade vingar.
Idag kan man nog utgå ifrån att ser man ett vinglöst bi så är det DWV som är ansvarigt. Varroakvalstret banar väg för många virus in i biyngel och vuxna bin som tidigare inte besvärade bina. Dessutom förökar sig dessa virus i kvalster. Så kvalster idag sprider virus på ett effektivare sätt än då kvalstret nyss hade kommit till Europa. Varför det är på det viset är ett intressant ämne för diskussion som sannolikt inbegriper kemikalier, inklusive kvalsterbekämpande kemikalier alla olika slag, ekologiska såväl som icke ekologiska.
Biskakaren
Skakburken är ett bra sätt att hålla koll på kvalstermängden i bisamhället åtminstone vår och sensommar, så virusmängden hålls någorlunda låg genom att man kan bekämpa kvalstret om det överstiger en viss angreppsgrad. Ett bra riktmärke som många använder idag är 3 %, 3 kvalster på hundra bin (9 kvalster på 300 bin/1 dl bin).
Det betyder också att för att utveckla stammen mot bättre varroaresistens, bekämpar man inte varroan om angreppsgraden inte överstiger detta värde, närhelst på säsongen man mäter. Men får man 2 % på våren är en gid idé att mäta igen om någon månad.
Men om det finns vinglösa bin i bisamhället? Det är ju ett tecken på virus. Och det betyder normalt för mycket kvalster. Här är skakburken återigen bra, för att ta reda på om det verkligen är en hög angreppsgrad av kvalster när man ser ett vinglöst bi. Är det många vinglösa bin behöver man dock inte tveka. Då bekämpar man direkt för att rädda samhället och hindra spridning till andra samhällen i bigården och trakten. Tymol är den bästa kompromissen för att bekämpa kvalstret menar jag, för bin, biodlare, traktens pollinering och honung sammantaget.
Samhälle med ett vinglöst bi
Förra årets avelsdrottningar hos mig verkar ha producerat många drottningar som gett samhällen som håller efter kvalstret bra. En av dessa drottningar tillsattes ett samhälle som inte varit så bra och haft problem med kvalstret. Kanske det största problemet var virus.
Detta samhälle var rätt svagt i våras och utvecklades sakta, jämfört med de andra samhällena i bigården. Jag konstaterade att jag skulle behöva kolla i yngelrummet efter orsaken. Höll samhället kanske på att byta drottning?
Vid ett besök i bigården ca 20 juni såg jag ett, bara ett, vinglöst levande bi på masonitskivan framför flustret. Jag tittade då i yngelrummet, men såg inga fler vinglösa bin på yngelramarna jag tittade på. Men jag såg att yngelkakorna hade ett s k hålat utseende, många puppor verkade ha plockas bort av bina. Högst sannolikt inte pga inavel eftersom drottningen parats i bigården och antalet elgonsamhällen i trakten är stort. Inga spår av någon yngelsjukdom kunde ses så jag drog slutsatsen att en trolig orsak kunde vara utrensning av varroaangripet yngel. Eler kan det ha varit virusangripet yngel? Kan det vara så utan att det finns kvalster att tala om i ynglet?
Skulle det kunna vara anledningen till att samhället växte så dåligt – att bina bekämpade kvalstret (eller virus)? Hur hade de lyckats? Det vinglösa biet kunde tyda på att de inte lyckats så bra och att kvalstermängden var stor. Nu var det dags för ett skakburksprov för att ta reda på angreppsgraden av varroakvalster. (Här kan man läsa mer om skakburken, dess användning och möjligheter: http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=842)
Här kan man se ett videoklipp på just detta test:
Provet visade på noll (0) kvalster! Då är det ingen idé att bekämpa kvalstret, med t ex tymol, eftersom det var alldeles för lite kvalster i samhället. Varför hade det funnits ett vinglöst bi nyligen innan provet?
Yngelkakorna såg bättre ut 8 juli och samhället såg starkare och friskare ut.
8 juli besökte jag bigården igen. Återigen ett enda vinglöst bi på masonitskivan. Jag kollade i samhället. Det var litet bistarkare. Ynglet var mindre hålat. Bina såg friska ut. Uppenbarligen höll samhället på att återhämta sig. Virus hänger sig tydligen kvar i samhället ett tag efter att kvalstret bekämpats – av biodlaren eller av bina.
