Home » Vaxåtervinning

Vaxåtervinning

Det är enklare att skicka ramar för återvinning av vax till ett vaxrenseri. Men efter 1 april när våren är sen och man inte hunnit samla ihop alla ramar som skall återvinnas innan värmen kommer kan det bli problematiskt. Är man godkänd biodlare och har tillstånd för transport kan det gå bra, men då ska vaxrenseriet vara igång också. Annars får man ta hand om det själv inomhus med dyr elektrisk ursmältare, eller en kall och regnig dag utomhus då bina inte flyger med hjälpp av bykgrytor. Eller mata solvaxsmältaren allteftersom sommaren framskrider. Jag har två bykgrytor så jag valde en kall och lite regning dag. Det blev 26 april hos mig. 25 lådor med vedkraft.

Vaxåtervinning_1

4 biforhinkar med vatten i bykgrytan. En ram av formplywood med en öppning lagom stor för en skattlåda. En ventilationsgallerbit nersänkt en bit för att ta emot kokongrester. Gallret skall lätt gå att ta bort. Kokongresterna hamnar i skottkärran för vidare transport till komposten. Koka så att det blir vattenånga som smälter ur ramarna (lock av formplywood på lådan). Men koka inte för häftigt, onödigt mycket vax kokar bort då.

Vaxåtervinning_2

Observera de lämpliga fodrade värmetåliga vattentäta handskarna att hantera kokheta ramar med. En morakniv och en lämplig kupkniv är bra verktyg och en tvåtum bred trälist att röra om med och skrapa durkslaget med.
Efter 7-12 lådor beroende på hur myckt foderrester det är kvar i ramarna tappar man ur vatten och vaxblandning i t ex Biforhinker genom ett durkslag (som man får skrapa ibland för att det ska rinna igenom). Första 1,5-2 hinkarna är bara smutsvatten som man kan hälla över i nästa bykgryta (eller hälla ut). Sedan rör man om då man häller ut för att få både vax och vatten i alla hinkar (blir lättare att få ur vaxet när det kallnat dagen därpå).
Ramarna efter varje låda kokar rent en stund i ”rent” vatten i den andra bykgrytan. När första omgångens vax är urtappat från den första bykgrytan flyttas formplywoodramen över till den andra och dess sköljvatten blir urkokningsvatten. Då förstår man rationaliseringsvinsten med att inte använda lut i sköljvattnet! Lut är en fullständigt onödig kemikalie som bin inte tycker om! Eventuella nosemasporer dör i kokningen. Eventuella yngelrötesporer kapslas in i vaxet och oskadliggörs på det viset.

Vaxåtervinning_3

En tyngd behövs för att hålla ner ramarna under vattnet då de kokas. Man får hälla i vatten efterhand i sköljgrytan. 5 Biforhinkar vatten är bra att börja med. Innan sköljningen i kokande vatten kan man gärna med en kniv skrapa av varje ram från de kokong- och vaxrester som finns kvar på ramarna. Det går mycket lättare för mig då jag inte har trådade ramar. Om man har låga ramar behövs inte trådning. Det räcker med att löda fast vaxmellanväggarna i ett spår i överlisten. Om man har högre ramar behöver man inte tråda om man låter bina bygga kakor utan mellanväggar. Men det för med sig andra saker att tänka på.

Vaxåtervinning_4

Ramarna blir tillräckligt snygga och rena med ett tunt vaxlager utan lut och man sparar arbetskrävande sköljningar med många vatten. Bin gillar inte lut.
Dagen därpå slås ut hinkarna ut på en skiva. Vatten och svartbrun smuts avlägsnas. Gulbruna lite hårdare kulor kan det finnas i botten av klumpen. De kan bero på foderinblandning. Ta rätt på dem och lite hårdare ”avfall” i botten på klumparna och kör detta genom en ”vaxmaja” (f d saftmaja). Klumparna kör man lämpligen genom vaxmajan om man inte får dem snygga nog. Man får bort foder/honungsrester från vaxet på det viset. Blir bättre till ljus då om man vill göra sådant.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.