Efter att ha läst blogginlägget ”Genombrott?” skrev en europeisk PhD-forskare ett mail till mig med följande kommentar:

”Efter att ha läst ditt inlägg insåg jag att du har liten cellstorlek, men att du inte nämner det i själva inlägget. För att säkerställa att läsaren får en fullständig bild av de viktigaste komponenterna i ditt urvalssystem, bör detta förklaras för dem.
Till exempel, för mig är det ett faktum att cellstorlek
en som används i ett urvalsprogram är en faktor som ingår i avelsprocessen, precis som stimulansfodring på våren verkar skapa ett beroende av denna stimulans för att bina ska starta en explosiv vårutveckling.
Eftersom våra bin fortfarande är vilda djur, kan du välja vad du vill (eller glömm
a att se det som urvalsfaktor) för att specialisera dina bin. Det känns mycket bra att ditt urvalssystem fungerar.
Men
när jag tittarhela bilden av resistensarbetet kan jag se att lite mer ”vitalitet” kommer fram vid binas bättre varroahantering. Och detta mer er eller mindre oberoende av ras. Jag frågar mig: Är detta en mindre inavelseffekt
?”

En värdefull kommentar som ger en tankeställare. Tack!
Liten cellstorlek är så naturligt för mig att det är det normala. Jag glömmer det ibland. Att de små snabba bina flyger direkt in i flustret är vad jag förväntar mig när jag ser på ett bisamhälle.
Det är intressant
att Eric Erickson i Tucson när han började sin avelsprojekt för Varroaresistens funnit att flera överlevarsamhällen som han använde i sitt program var på 5,1 mm cellstorlek. Detta var en del mindre än den vanligaste cellstorleken 5,4 mm. http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=520

Eric_EricksonF Eric Erickson då jag och Hans-Otto Johnsen besökte honom och Lenard Hines angående hans arvelsarbete.

Erickson lär ha varit mer eller mindre tvunge att gå i pension tidigare än han skulle. Han dog tidigare i år (2016) en bra bit över 70 år. Det fanns fina dödsrunor i de amerikanska bitidningarna, men jag kunde inte hitta ett ord om hans varroaresistensarbete. Underligt.
Varje vår sedan jag började att ta
ner mina bin ner till liten cellstorlek, när jag tog hand om de döda samhällena efter vintern såg jag att många ramar var dåligt utbyggda. Bina hade många gånger misslyckats med att följa 4,9-mönstret och det fanns områden, ibland stora, med större arbetarceller och ibland med en hel del drönarceller. Även när jag skött om kämpande samhällen under säsongen har många gånger samma observationer gjorts. Detta år såg jag mycket lite av detta. Men jag har fortfarande några bisamhällen som inte kan följa 4,9 mönstret vid utbyggandet av sådana mellanväggar (men de lever gott på redan utbyggda små celler, särskilt gäller detta samhällen med arv från drottningar från andra biodlare jag har funnit intressanta att prova.

Samtidigt är jag medveten om att det finns biodlare som inte behandlat mot varroa många år som fortfarande använder stora celler. Jag drar han slutsatsen att det är möjligt att hålla bin på stor cellstorlek och ha varroaresisenta bin. Men jag ser väldigt liten anledning till att inte gå ner i cellstorlek. Det viktigaste skälet är att bina själva väljer mindre när de får chansen. Det måste ha något att göra med deras anpassningsförmåga och överlevnad, faktiskt inte i första hand då det gäller deras förhållande till varroan.

När det gäller det tidigare blogginlägget ”Genombrott?” där jag redovisade att mycket lite tymol (varroabekämpning) använts. Förra året i slutet av juli jag hade använt tymol på ca 70 % av samhällena. Detta år vid samma tid på året jag har använt tymol på 2 samhällen av cirka 150 (jag hade ungefär 150 förra året också). Orsaken har jag svårt att tro att det bara skulle bero på en framgångsrik avelsdrottning. Jag kan tänka mig att bättre pollentillgång i år har gett ett bättre immunsystem. Och reinvasionen tror jag är mindre. I och med det senare kan jag tänka mig att anpassningen till att bättre hantera kvalstret pågår bättre, och att kemikalier som tymol inte stör denna anpassning i och med det mindre behovet av bekämpning. En god spiral med andra ord.

En annan förändring i mitt skötselsystem är att jag inte flyttar bin mellan bigårdar. Då jag gör avläggare stannar dessa nu i samma bigård. Om det bara finns ett samhälle i en bigård delar jag på detta och bygger så upp bigården igen (från och med nu). Vissa mindre förflyttningar av bin har dock gjorts.

Liten cellstorlek viktigt vid avelsarbete med bin
Märkt på:            

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.